Assistansersättning kostar mer i Sverige
Assistansersättningen till 15 000 personer kostar staten lika mycket som barnbidraget till 1,3 miljoner barn.
Det rapporterar nättidningen Kvartal som också pekar på att assistansersättningen totalt sett är en av de dyraste förmånerna i socialförsäkringen, men omfattar en av de minsta bidragsgrupperna.
Kostnaderna för assistansersättningen har ökat kraftigt. 1994 låg de svenska kostnaderna på ungefär samma nivå som i de andra nordiska länderna. Tio år senare är de nästan dubbelt så höga i Sverige som i de nordiska grannländerna och fyra gånger så höga som EU-genomsnittet. Enligt alla prognoser kommer kostnaderna att fortsätta stiga om inget görs.
Lagen tillkom 1994
LSS-reformen, Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade, kom till 1994 när Bengt Westerberg var socialminister. Assistansersättningen utgjorde en viktig del av reformen.
Assistansersättning är ett statligt bidrag som kan tillfalla den som har behov av mer än 20 timmars assistans i veckan för de så kallade grundläggande behoven. Utöver dem har den som får assistansersättning även rätt till assistans för alla andra behov. För dessa finns det inte någon övre gräns vad gäller antalet timmar.
Utredning tillsatt
Regeringen är medveten om kostnadsbilden och har tidigare tillsatt en utredning. Enligt ett förslag som utredningen lagt fram ska funktionshindrade barn under tolv år och äldre över åttio år inte ha rätt till personlig assistans i framtiden. I alla fall om regeringens utredare Gunilla Malmborg får igenom förslagen i en kommande LSS-utredning, skriver SVT Nyheter och Aftonbladet.
De som undantas ska istället kunna få en ny form av insats: omvårdnad och stöd för barn, eller boendestöd för de som inte har stora behov av omvårdnad. Äldre funktionshindrade över 80 år ska få vända sig till kommunens äldreomsorg. Förslaget har skickats nu ut till experter och slutbetänkandet ska lämnas till regeringen senast den 1 oktober i 2018.
Kritik från RBU
Men idéerna att begränsa assistansersättningen möter kritik. Maria Persdotter, ordförande för RBU, Rörelsehindrade barn och ungdomar, kallar förslaget för ett dråpslag. Hon menar att om det skulle bli verklighet så innebär det ”slutet för barnen att leva som andra barn”, säger hon till SVT Nyheter.