Attityder – nyckeln till ett bra företags­klimat

Det är sedan länge en självklarhet att kommunal verksamhet granskas. Mer nytt och ibland även ifrågasatt är att kommunerna och deras verksamhet också rankas. Oavsett om det är bästa skolkommun, bästa seniorkommun eller bästa friluftskommun som utses fyller rankningen en viktig funktion genom att de goda exemplen lyfts fram, skriver Västsvenska Handelskammarens vd Johan Trouvé.

Företagsklimatet är ett annat område där Sveriges kommuner jämförs och ställs mot varandra. De medialt mest uppmärksammade rankingarna är de som presenteras av SKL och Svenskt Näringsliv. Ur ett västsvenskt perspektiv är dessa rankingar en ganska dyster läsning då de visar samma mönster – Västsveriges kommuner kommer långt efter kommunerna i Stockholmsregionen. Anledningen till att företagsklimatet är sämre i Västsverige än i huvudstadsregionen är oklar, men för de västsvenska företagen är det oacceptabelt. Västsverige och det västsvenska näringslivet behöver och förtjänar ett mycket bättre företagsklimat.

Mot den bakgrunden har Handelskammaren inlett ett samarbete med en handfull västsvenska kommuner i syfte att hjälpa dem att förbättra sitt företagsklimat. Mark är en av dessa kommuner. I Svenskt Näringslivs ranking 2012 placerade sig Mark på plats 220 av 290.

Företagsklimatet i en kommun påverkas av en rad faktorer. Den enskilt viktigaste är de kommunala tjänstemännens attityder. Men hur ser dessa attityder ut och går det att sätta fingret på någon specifik uppfattning bland tjänstemännen i Mark som förklarar varför företagsklimatet där upplevs som dåligt? Efter att ha genomfört en attitydundersökning bland alla tjänstemän som har direktkontakt med näringslivet samt alla chefer i Marks kommun anser sig Handelskammaren ha fått svar på dessa frågor.

Undersökningen är den första i sitt slag som Handelskammaren genomför och det finns därför inga andra kommuner att jämföra med. Det kan dock antas att Mark inte är helt unik och att de problem som undersökningen identifierar med stor sannolikhet men i olika grad även återfinns i många andra kommuner.

En nödvändig pusselbit
Till att börja med visar undersökningen att tjänstemännen tycker att det är viktigt med ett bra företagsklimat och att de har en i grunden positiv syn på företagande. Det innebär att en nödvändig pusselbit för att förbättra företagsklimatet är på plats. Däremot visar undersökningen att två väsentliga pusselbitar saknas vilket bidrar till det relativa missnöjet med företagsklimatet i Mark.  

•  Många tjänstemän saknar insikt om att de själva påverkar företagsklimatet, att individen faktiskt gör skillnad. Samtliga respondenter möter regelbundet företagare och de svarar i enkäten att bemötandet av företagaren i stor utsträckning påverkar företagsklimatet. Trots detta anser de att de själva inte kan påverka företagsklimatet. Den ekvationen går inte ihop.

• Företagarna och kommunens tjänstemän saknar samsyn på vad som är viktigt för företagsklimatet. Korta handläggningstider är viktigt för företagarna. Därför är det förvånande att en relativt stor andel av de anställda inom det för näringslivet så viktiga bygg- och miljökontoret inte delar den uppfattningen. Det är ett problem om kommunens handläggare inte anser att handläggningstiderna påverkar företagsklimatet.  

Nyckeln till ett bra företagsklimat
De kommunala tjänstemännen är nyckeln till ett bra företagsklimat. Deras attityder till näringslivet och deras syn på sin egen roll har stor betydelse. Börja därför med tjänstemännens attityder, det är Handelskammarens råd till den kommun som bestämt sig för att förbättra företagsklimatet.

Självklart ska man inte rucka på rättsäkerheten. En stor del av kommunens verksamhet är styrd av lagstiftning. Men myndighetsutövning kan utövas lösningsinriktat och med inställningen att medborgarna och företagarna är kunder.

Men hur gör man för att förändra attityder och vilka andra åtgärder kan en kommun vidta för att förbättra sitt företagsklimat? Någon patentlösning finns inte och varje kommun måste hitta sin egen väg. Men det finns förebilder att inspireras och lära av, ett sätt att hitta dessa förebilder är att snegla på rankingarna.

Trosa – en förebild
När det gäller att förbättra företagsklimatet framstår Trosa kommun som en bra förebild. De hamnar på pallplats i både SKL:s och Svenskt Näringslivs ranking. För knappt tio år sedan var resultatet ett annat, då var företagsklimatet i Trosa bland de sämre i landet.

Vad gjorde Trosa? Det bör alla kommuner ta reda på och kopiera det de tror fungerar i sin kommun. En sak som Trosa gjorde och fortfarande gör är att jämföra sig mot de bäst presterande kommunerna och att plocka idéer från dem. För att använda Trosas kommunchefs egna ord, ”stjäl idéer, det finns ingen kommunal copyright ”.

Handelskammarens vision är ett västsvenskt näringsliv i världsklass, men det förutsätter ett västsvenskt företagsklimat i högsta Sverigeklass. Det har vi inte idag och att nå dit kräver ett långsiktigt och i många fall hårt arbete från de Västsvenska kommunerna. I det arbetet hjälper Handelskammaren nu till.

Johan Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren