Bättre än väntat för kommunernas kassa
I höstas spådde ekonomer på SKL en mörk framtid för kommunerna. Men enligt de senaste siffrorna pekar staplar och diagram åt rätt håll, mycket tack vare att man i god tid samlat i ladorna av rädsla för krisens konsekvenser.
Anledningen till denna optimism för det ekonomiska läget för kommuner och landsting är flera. Dels hann kommunerna lägga in sparbeting redan under våren 2009, vilket innebar att man stramade åt och började vända på slantarna. Effektiviseringar och nedskärningar var påbörjade långt innan konjunkturstödet på tio miljarder delades ut till kommuner och landsting. Pengarna skulle fördelas i proportion till varje kommun/landstings invånarantal.
Men nu ser läget betydligt ljusare ut, menar Signhild Östgren som är ekonom på SKL:
– Visserligen är det fortfarande osäkert, vad som helst kan hända i regeringens vårbudget nu när det är valår, det är ett exceptionellt. Men det ser mycket bättre ut än vad vi hade anledning att tro för några månader sedan.
Krisens konsekvenser mildare
Anledningen till denna försiktiga optimism är att det ekonomiska läget för landets kommuner inte blivit så illa som befarat, och orsakerna är flera. Dels blev skatteprognosen bättre än väntat, eftersom antalet arbetslösa inte blev så högt som man var rädda för. Bedömningen att det fanns en risk att arbetslösheten skulle uppgå till 12 procent blev inte verklighet.
– Nej, riktigt så illa blev det inte, säger Signhild Östgren.
Dels blev antalet sjukskrivningar inte lika många som de dystraste prognoserna gjorde gällande. En annan faktor som underlättat det ekonomiska läget var, att inte heller det ekonomiska biståndet – det som förut kallades socialhjälp – krävde lika stora åtgärder som man först befarat.
Ser bra ut för framtiden
– Sammantaget innebär detta att det ser bra ut, menar ekonom Signhild Östgren.
Med regeringens extramiljarder i statsbidrag som kom förra året, plus att kommuner och landstingpåbörjat olika sparåtgärder redan förra våren, finns det anledning att känna en försiktig optimism.
Men enligt Signhild Östgren ska kommuner och landsting inte slå sej till ro, utan fortsätta med sitt arbete att effektivisera och prioritera:
– Vi står inför ett sjunkande antal elever inom gymnasieskolan, och det innebär att man måste omfördela pengarna när det gäller gymnasieskolans resurser. Det kommer att bli jobbigt, för det går ju inte att omplacera en gymnasielärare till äldrevården till exempel.
Den ekonomiska verkligheten för kommuner och landsting ser alltså positiv ut för 2010, men i framtiden ställs man inför nya utmaningar, och det innebär nya beslut, nya budgetarbeten.