Bättre beredd – än rädd

Varje vecka polisanmäls drygt 30 hot- och våldsbrott mot tjänstemän i kommuner och landsting. Kommunerna måste ta riskerna på största allvar. Hos Angereds stadsdelsförvaltning pågår ett projekt för att höja säkerheten för de anställda och öka möjligheterna till preventivt arbete.

Antalet anmälningar om hot och våld har ökat dramatiskt de senaste tio åren, framförallt inom vård- och omsorg, socialtjänsten och skolan. Med finansiering från AFA genomförs ett flertal preventionsprojekt runt om i landet i syfte att samla goda erfarenheter kring hur vi kan arbeta preventivt mot hot och våld.

I arbetet ingår att skapa bättre rutiner och arbetssätt för att hantera och förebygga hot och våld på arbetsplatsen. Man vill även uppnå ökad kunskap och förmåga hos individen att hantera hot- och våldsituationer.

I Angereds stadsdelsförvaltning leder Malin Johansson ett projekt på Individ- och familjeomsorgen. På enheten fattas beslut som kan upplevas som provocerande och uppröra. Beslut som kan leda till hot- och våldssituationer från medborgare som känner sig frustrerade och maktlösa.

Projektet startade med en medarbetarenkät med öppna frågor kring de anställdas känsla av trygghet.

– Enkäten gav oss mycket att arbeta med. Medarbetarna beskrev bland annat att de känner sig osäkra på hur säkerhetsrutinerna ser ut och att ensamarbetet känns otryggt. Dessutom har vi en för liten reception som fungerar dåligt ur säkerhetssynpunkt, säger Malin Johansson.

Rutinerna fanns, men de var dåligt förankrade i organisationen och behövde ses över. Idag kan hon konstatera att det enda sättet att få medarbetarna att ta till sig och anamma säkerhetsföreskrifterna är att se till att de känner sig delaktiga i rutinerna.

– Det är inte det lättaste – men det går. Uppgiften ligger på enhetscheferna som nu har fått ett bra material att jobba med.

Ta ansvar för säkerheten
Enhetscheferna spelar en mycket viktig roll i säkerhetsarbetet på individ- och familjeomsorgen.

– Det är deras uppgift att bekräfta medarbetarna, se till att de har rätt förutsättningar och känner sig delaktiga i arbetet. Enhetscheferna har ett arbetsmiljöansvar, det har vi fått uppmärksamma dem på, säger Malin Johansson.

Redan vid projektets start visade det sig dock att enhetschefernas egen arbetssituation inte var den bästa.

– Vi bestämde oss för att börja där för att i förlängningen ge bättre miljö till medarbetarna. Arbetsgivaren är förstås ytterst ansvarig för arbetsmiljön och har det juridiska ansvaret att följa Arbetsmiljölagen. Lagens innehåll förtydligas i Arbetsmiljöverkets föreskrifter där reglerna preciseras. Exempelvis får inte ett arbete genomföras ensamt om det finns en påtaglig risk för hot och våld.

De fackliga skyddsombuden har också en viktig funktion i säkerhetsarbetet.

Stora skillnader
Malin Johansson och hennes kollegor har under arbetets gång utbytt erfarenheter med tre statliga myndigheter på regional nivå, Försäkringskassan, Kronofogden och Arbetsförmedlingen. Kronofogden har till exempel arbetat med sina lokaler och sett över de olika säkerhetsnivåer som krävs. Malin Johansson ser att även de skulle vara betjänta av en sådan lokalöversyn, med säkerhetszoner och särskilda säkerhetsdörrar.

– Försäkringskassans servicekontor i centrum är mycket välbesökt och för att komma till rätta med situationen i receptionen använder de sig av så kallade floor-walkers som rör sig i lokalen, hjälper människor till rätta och samtalar med besökarna. Vi testade det i vår reception i en period när vi hade ovanligt högt besökstryck och det fungerade mycket bra. Vi kommer att titta vidare på möjligheten, säger Malin Johansson.

Men framförallt har utbytet med myndigheterna gett en insikt om hur stora skillnaderna i säkerhetsarbetet är. Det var slående hur mycket mer resurser för säkerhetsarbete de tre statliga myndigheterna satsar jämfört med i kommunen.

– De har en större säkerhetsorganisation på både nationell och regional nivå, dessutom välfungerande incidentrapporteringssystem, säkerhetslarm och trygghetspaket.

Ett incidentrapporteringssystem är bra för att följa upp incidenter och lära av sina erfarenheter, dessutom är det ett bra stöd vid anmälan. Många av handläggarna i Angered känner sig otrygga i situationen att polisanmäla en hotfull medborgare. En viktig rutin för handläggarna att känna till är att de inte bör uppge sitt personnummer i anmälan.

– Namnet måste förstås stå i anmälan men ett personnummer gör det onödigt lätt för obehöriga att ta reda på till exempel handläggarens hemadress, säger Malin Johansson som tillägger att det är en undantagsöverenskommelse som finns med polisen i Göteborg som gör det möjligt för handläggarna att utelämna personnumret ur anmälan.

Under projektets gång har Angered genomfört ett antal aktiviteter för att öka tryggheten för personalen på Individ- och familjeomsorgen. Den mest omfattande aktiviteten med stöd från AFA Försäkring är en heldag om kommunikation och bemötandeteknik som all personal på enheten, totalt 600 medarbetare, fått gå. Läs mer om det här intill.