Bankunion handlar om inflytande

Efter att Nordea aviserat sin avsikt att flytta huvudkontoret till Helsingfors, och därmed från Sverige till ett bankunionsland, har alltfler röster dock höjts för att också vi snarast bör gå med i EU:s bankunion. 
Det konstaterar Pär Holmbäck Adelwald, analytiker på avdelningen för finansiell stabilitet på Riksgälden. Han skriver debattartikeln i Dagens Industri (2017-10-15) som privatperson.
Den debatt som hitintills förts i Sverige om vi bör söka deltagande har i mycket fokuserat på frågan om ”riskdelning”. Detta är inte vad debatten om bankunionen borde handla om, menar debattören.

Långtgående konsekvenser
Men vad är bankunionen egentligen och vad skulle det innebära för Sverige att gå med? Författaren till artikeln svarar: ”I korthet handlar det om att ansvaret för att utöva tillsyn över banker och hantera dem ifall de går över styr lyfts upp från de nationella myndigheterna till två gemensamma myndigheter i form av ECB i Frankfurt (tillsyn) och SRB i Bryssel (krishantering).”
– Detta framstår möjligen som en tämligen odramatisk förändring men den har långtgående konsekvenser, konstaterar Pär Holmbäck Adelwald.

Omfattande bankverksamhet
Han skriver: ”Om Sverige gick med skulle det inte längre vara Finansinspektionen som satte kapitalkraven för de svenska bankerna utan ECB. Vad debatten om ett svenskt deltagande istället borde fokusera på är frågan om inflytande. Det vill säga i vilken utsträckning olika svenska företrädare kan utforma och påverka de krav som bankerna beläggs med. I Sverige bedrivs nämligen en omfattande bankverksamhet, oaktat var storbankerna har sina huvudkontor, och det är därför ett nationellt intresse att vi i största mån kan se till att regler och krav utformas på ett i våra ögon ändamålsenligt sätt.”
Läs hela artikeln via länken:
https://www.di.se/debatt/fragan-om-bankunionen-handlar-om-inflytande/