Bättre järnvägsunderhåll med funktionsavtal

– Fokusera på funktion, det vill säga slutresultat som att tågen kan köra obehindrat, istället för att försöka kontrollera allt i detalj. Det säger Sofia Lingegård, som doktorerat i industriell miljöteknik vid Linköpings universitet.

Nyligen uppmärksammades hennes avhandling i Sveriges Radios program Vetandets värld (2015-02-16). Det är sannolikt inte bara brist på resurser, som ligger bakom järnvägsstrulet. Sättet att styra underleverantörerna genom hur man skriver kontrakten kan också bidra till problemen, sammanfattar radioprogrammet.
I fem års tid har Sofia Lingegård studerat stora infrastrukturprojekt, som anläggandet av järnvägar och vägar.  Hennes slutsats är att tågen skulle ha betydlig större chans att komma fram i tid om Trafikverket hade en upphandling som var mer långsiktig och hade fokus på total livscykelkostnad.
– Med långa kontrakt där både byggande och underhåll ingår, skulle man välja bättre material som håller längre och kräver mindre underhåll och därmed minska de totala kostnaderna, säger hon. På köpet får tågen en chans att hålla tidtabellen.
Flertalet bedömare är överens om att bristande järnvägsunderhåll ligger bakom återkommande tågstrul. Några förespråkar en återgång till statligt ansvar för driften. Men forskaren tror inte på att ett förstatligande av järnvägsunderhållet är rätt väg framåt.
– Det innebär en total avsaknad av konkurrens och färre incitament för effektivitet och utveckling. Trafikverket borde istället satsa på att bli en kompetent beställare som ställer krav utifrån ett långsiktigt ekonomiskt perspektiv där byggande och underhåll under hela livscykeln vägs in, säger Sofia Lingegård i ett inlägg på Linköpings universitets webbplats.
När det gäller infrastruktur gäller alltså ”ju fler kockar desto bättre soppa”, konstaterar doktorn vid Linköpings universitet (LiU).
I radioprogrammet Vetandets värld svararde Trafikverkets Morgan Rehn på kritiken. Han menar att myndigheten är på väg mot den modell som forskaren diskuterar.
Intressant i sammanhanget är att Trafikverket deltagit i finansieringen av hennes forskning. På köpet fick verket en kritisk forskare, som via intervjuer med 35 aktörer i verket och bland entreprenörer, visar att kommunikationen mellan aktörerna inte varit den allra bästa under det decennium som avregleringen gällt.
– Infrastrukturen är ju en viktig samhällsfunktion som vi borde lägga ner mer krut på, framför allt för att det är så sårbart, säger Sofia Lingegård.
Källor: Sveriges Radio, Linköpings Universitet.