Bättre krav stävjar bränder och byggfel
Byggfel kostar samhället närmare 100 miljarder kronor varje år, visade Boverket redan 2018 i en rapport. När saker måste göras om kostar det i tid och pengar. Det bidrar också till ökad stress och högre risk för olycksfall, inte minst när det gäller brand- och säkerhetsrisker.
Det hävdar Michael Strömgren, innovationschef, Briab, i denna debattartikel för OFFENTLIGA AFFÄRER.
Michael Strömgren.
Faktum är att Sverige har lägre krav på kontroll och kompetens inom brandskydd jämfört med andra europeiska länder. Samtidigt sker en stor mängd allvarliga bränder i landet. Bara under förra året brann till exempel 418 skolor, 109 förskolor, 107 idrottsanläggningar och 130 vårdinrättningar i Sverige. Förra året gjorde också Hem & Hyra en undersökning om brandskydd i radhusbeståndet. I de kommuner som svarade att de hade pågående eller avslutande tillsynsinsatser av brandskydd hade sex av tio radhus brister. Undersökningen visade även att endast 15 procent av radhusbeståndet hade gåtts igenom.
Fatala byggfel
Byggfel uppstår ofta på triviala saker som att man vill spara kostnader, att man har ofullständig information eller att man slarvar med samordning och kvalitetssäkring. Det kan handla om en så enkel sak som att man byter ett testat byggmaterial till ett billigare, mindre beprövat, för att spara kostnader och inte inser konsekvenserna. Felen, som helst bör uppdagas på ritbordet, framkommer oftast först när det är för sent i samband med besiktningar och genomgångar. Ibland avslöjas byggfel även långt senare i samband med en olycka eller en brand.
Detta är tyvärr inga nyheter. Frågan är varför detta slarv får pågå. En stor del av förklaringen är troligen att man inte behöver bry sig. Aktörerna saknar rent krasst incitament för att komma tillrätta med problemen då kostnaderna kunnat föras över till slutbeställarna. Notan hamnar på hyran. Byggfelen sopas under mattan. I de fall där kommunerna eller regionerna är beställare är det skattebetalarna som får stå för notan.
Förstärkt kontroll
Briab har på uppdrag av Regeringskansliet undersökt möjligheten att införa förstärkt kontroll av brandsäkerheten på vissa byggnader, och – om det behövs – mer reglering av certifieringsorganen i branschen. Utifrån vår analys har vi tagit fram ett antal förslag för att stärka efterlevnaden av brandskyddskrav.
Nedan listas tre förslag som vi rekommenderar kommuner och regioner att överväga vid kravställning i upphandlingar för att skapa incitament för brandsäkrare byggnationer:
- Ställ krav på samgranskning i byggprocessen så att flera olika discipliner kan mötas, komma med fler perspektiv och tillsammans höja kvaliteten på helheten. Kombinera detta med utförandekontroller för att säkerställa kravefterlevnaden.
- Involvera certifierade sakkunniga i tidiga skeden i byggprocessen. På så sätt skulle man bättre kunna säkerställa att brandskyddskraven uppfylls från början. Det skulle bädda för en bättre kravefterlevnad i kommande steg. En konkret möjlighet skulle därför kunna vara att begära medverkan från certifierade sakkunniga innan startbesked av ett bygge ges.
- Ställ krav på att använda moderna digitala verktyg i planerings- och kontrollarbetet. Med modellbaserade arbetssätt där man använder sig av IT-verktyg som BIM för att skapa digitala tvillingar och visualiserar den färdiga lösningen redan på ritbordet, minskar sannolikheten för byggfel.
Michael Strömgren, innovationschef, Briab