Befolkningsökning kräver nytt tillväxtmått

Strukturellt riktiga reformer och effektiviseringar, besparingar samt en bättre integration av nyanlända på arbetsmarknaden bör vara inriktningen på politiken framöver. Det hävdar Ann Öberg, chefsekonom, och Jonas Frycklund, ekonom, på Svenskt Näringsliv, apropå den rekordstora svenska befolkningsökningen.
I en debattartikel i Dagens Industri (2015-11-16) påpekar de att Sverige ser en befolkningsökning som vi inte sett sedan befolkningsstatistik började föras år 1750. År 2019 kan den nå upp till 2,3 procent. Samtidigt stiger BNP per capita endast med 1,4 procent. Asylsökande räknas inte in i befolkningen förrän de fått uppehållstillstånd. ”Med nuvarande långa väntetider hinner befolkningsstatistiken inte med verkligheten”, konstaterar debattörerna, som gjort en tillväxtprognos som sträcker sig till 2019.
De bägge ekonomerna hävdar att ”Sverige är inne i en process där det är svårt att hävda att det finns någon som kan överblicka effekterna för de offentliga finanserna.” Enligt Försäkringskassans senaste prognos ökar kostnaderna för sjukpenning från 32 miljarder kronor 2014 till 49 miljarder kronor 2019, en ökning med 50 procent räknat på fem år.
Migrationsverket begärde nyligen ytterligare 29 miljarder kronor för 2016, en summa att jämföra med hela Sveriges bistånd på 32 miljarder. För 2017 begär Migrationsverket 41 miljarder extra, det motsvarar kostnaden för hela rättsväsendet, inklusive polis och domstolar.
En så snabb utveckling ställer samhället inför stora påfrestningar, hävdar Svenskt Näringsliv i ett underlag till artikeln som OFFENTLIGA AFFÄRER fått ta del av genom Ann Öbergs försorg. Detta påverkar också den ekonomiska analysen.
– I Europa har vi haft fokus på att använda det traditionella tillväxtmåttet kopplat till BNP. Det har fortfarande sin roll att spela för att bedöma marknadsstorlek etc. Men som mått på välståndsutvecklingen håller det inte längre. Istället blir det mer relevant att se på tillväxten mätt som BNP per capita. Det är ett mer lämpligt mått för att fånga hur välståndet utvecklas för medborgarna, avslutar Ann Öberg.