Behövs en upphandlingsdomstol?

Den så kallade Målutredningen (SOU 2010:44) har haft i uppdrag att analysera om domstolarna behöver organiseras om för att kunna hantera mängden mål inom rimlig tid och med hög kvalitet. Vi har bett vår expertpanel kommentera ämnet.

 

Upplever du att överprövningsärenden har en alltför utdragen handläggningstid?

– Ja, helt orimligt långa i vissa fall. Jag tror också att alla inblandade parter i en överprövad upphandling mer eller mindre blir lidande på något sätt. Något som bör belysas mer i sammanhanget är de negativa ekonomiska konsekvenser som detta medför den upphandlade myndigheten i form av ökade transaktionskostnader, i många fall helt oproportionellt höga kostnader.
Magnus Nordkvist, inköpssamordnare Lindesberg kommun

– Det är så olika, beroende på vilken rätt som hanterar ärendet. Men generellt, så tycker jag att handläggningstiderna upplevs som tämligen långa.
Roland Pettersson, Upphandlingskonsult i Sverige

– Idag tar det för lång tid men allt beror inte på domstolarna. Innan domstolen fattar beslutet yttrar sig parterna i ärendet. Såväl sökanden som motparten borde fundera på att bli mer kortfattade och med fördel citera/hänvisa till ursprungsmaterialet (förfrågningsunderlag, utvärdering, anbud osv) då blir det mer uppenbart om något är otydligt, om leverantören läst fel, om man frångått vad man sagt osv. Det vore även önskvärt om man inte begär extra tid för sitt yttrande. Förhoppningsvis underlättar detta för domstolarnas avgöranden samt snabbar upp beslutsprocessen något.
Ann Linde Koolman, Upphandlingschef Alingsås kommun

– Överprövningsärenden är så kallade prioriterade ärenden på förvaltningsdomstolarna och handläggningstiden har förkortats i jämförelse med vad som var fallet för några år sedan. För upphandlande myndigheter samt för leverantörerna ifråga är det dock otillfredsställande att under en relativt lång period sväva i ovisshet avseende ett visst kontrakt. Det är därför viktigt att handläggningstiden förkortas än mer och detta borde vara möjligt utan att för den sakens skull minska rättssäkerheten.
Lars Nerbrand, Advokat, Advokatfirman Lindahl

Vissa förespråkar en specialdomstol för till exempel upphandlingsmål, för att höja kompetensen. Vore det en god idé?

– Ja, mkt intressant tycker jag. Ganska ofta blir man förvånad när man läser domar avseende upphandlingsärenden från våra förvaltningsdomstolar.
Magnus Nordkvist, inköpssamordnare Lindesberg kommun

– Det tycker jag är ett bra förslag. Genom att överprövningsärendet då blir kärnverksamheten, så tror jag att det skulle göra att handläggningstiderna blir kortare. Det borgar även för att prövningen blir mer koncis. Då antalet ärenden som hanteras blir stort får handläggarna en gedigen erfarenhet och vana att hantera denna typ av mål.
Roland Pettersson, Upphandlingskonsult i Sverige

– Även om syftet med ett sådant förslag i sig är god anser jag det inte vara motiverat sett ur till exempel måltypens antal, svårighetsgrad och behovet av en snabb handläggning i jämförelse med andra mål. Jag anser att upphandlingsmål mycket väl kan hanteras i våra nuvarande förvaltningsdomstolar. Det torde vara fullt möjligt att öka kompetensen samt åstadkomma en ökad kvalitet på domstolsavgörandena i våra nuvarande förvaltningsdomstolar genom till exempel en ökad domstolsintern specialisering.  
Lars Nerbrand, Advokat, Advokatfirman Lindahl

– Domstolarna har blivit duktiga på upphandlingsmål och kompetensen har höjts. En domstol besitter en bred kompetens och dömer i många olika ärenden, där LOU är ett exempel. Nej jag förordar inga specialdomstolar i detta fallet.
Ann Linde Koolman, Upphandlingschef Alingsås kommun

Vad anser du kan vara orsaken till att antalet överprövade upphandlingar ökar?

– Denna utveckling är mycket olycklig och jag tror att detta beror på flera faktorer som är mer eller mindre komplexa. Först och främst har vi en lagstiftning som numera öppnar upp för fler överprövningar, sen tror jag att offentlig sektor generellt sett bör bli bättre på att tillämpa lagstiftningen mer affärsfokuserat och återspegla detta i exempelvis förfrågningsunderlag.
Ett tilldelningsbeslut är ett myndighetsbeslut och kan således omprövas av myndigheten själv och detta borde ju rimligen innebära en potential som går att ”skruva” på för att minska antalet skarpa överprövningar.
Magnus Nordkvist, inköpssamordnare Lindesberg kommun

– Jag tror det i grunden handlar om att det numera är allmänt känt att det går att begära överprövning av upphandlingar som man tycker inte har genomförts på ett bra sätt. Men det kan även vara så, att det för en viktig affär som ser ut att gå förlorad kan vara lockande, om än moraliskt tvivelaktigt, att i minsta detalj söka efter brister som kan utgöra grund för överprövning.
Roland Pettersson, Upphandlingskonsult i Sverige

– Jag tror framförallt att medvetenheten och kunskapen bland leverantörerna om LOU/LUF har ökat de senaste åren. Det ekonomiska värdet av ett kontrakt kan vara betydande och många leverantörer har insett att överprövningsinstitutet är en framkomlig väg för att komma tillrätta med en bristfällig upphandling. Dessutom tror jag att de nya lagreglerna med bland annat en möjlighet att ogiltigförklara kontrakt redan har och fortsatt kommer att bidra till ett ökat antal överprövningar.
Lars Nerbrand, Advokat, Advokatfirman Lindahl

– Leverantörerna är mer medvetna idag och det kostar trots allt inget att lämna in en överprövning. En grundad överprövning ifrågasätter ingen men att använda domstolen som test är ytterst beklagligt. Om siffran stämmer så vore det intressant att veta hur stor andel som resulterar i att upphandlingen skall rättas/göras om och hur stor andel som får avslag. Tilldelningsbeslut skall kunna ifrågasättas och fel skall rättas men detta kan även ske utan domstolens hjälp, vilket man inte får glömma.
Ann Linde Koolman, Upphandlingschef Alingsås kommun