Bransch spår fördubblat elbehov

Ett fördubblat elbehov de två närmaste decennierna. Det är enligt energibranschen ett sannolikt scenario för svensk del. Dock är det oklart om ytterligare kärnkraft behövs för att klara den kraftiga ökningen.

– Jättesvår fråga, det är marknadsförutsättningarna som får svara på det, säger Energiföretagens nytillträdda vd Åsa Pettersson.

OFFENTLIGA AFFÄRER har varit i kontakt med henne.

Åsa Pettersson. Energiföretagen.

– Långsiktiga och förutsägbara spelregler är A och O. För att möta den ökande efterfrågan av el måste elnätet kunna byggas ut snabbare än vad som är möjligt idag, säger Åsa Pettersson till O.A.

Enorma satsningar
Bakgrunden till vår digitala intervju är en TT-artikel, publicerad bland annat i den nystartade tidningen Näringsliv, den 26 april. Där konstateras att Sverige i dag gör av med ungefär 140 Twh (terawattimmar) el per år. Stora delar av detta används av industrin, cirka 50 Twh. Med de enorma satsningar på fossilfritt stål och batterifabriker som planeras, inte minst i norra Sverige, kan industrin totalt sett väntas förbruka 177 Twh kring 2045, enligt en uppdaterad studie från Energiföretagen.

Allmän elektrifiering
Till detta kommer en allmän elektrifiering av samhället, med bland annat fler elbilar. Allt detta innebär att elbehovet kan komma att anda på 310 Twh, enligt branschorganisationens högnivåscenario. Det är runt 120 procent mer än vad som förbrukas i Sverige i dag.

OFFENTLIGA AFFÄRER ställde frågor till Energiföretagens vd och fick svar via mejl.

Hur stor roll bedöms icke fossila energislag som vindkraft, solel, m.m. att spela i framtidens energiproduktion?
– Elproduktionen är redan idag till 98 procent fossilfri och i fjärrvärmen är endast mindre än fyra procent fossilt. De sista fossila resterna är på väg att fasas ut så vi räknar med en 100 procent fossilfri energiproduktion. Däremot kan vi inte kontrollera vad som händer i vår omvärld och vi har ett ständigt kraftutbyte med omgivande länder. 

Kan det bli tal om ”ransonering” av elektricitet i framtiden, alltså att delar av distributionsnätet tillfälligt stängs av, för att tillgodose industrins behov?
– Nej, det skulle strida mot såväl svensk som europeisk lagstiftning. 

Hur kan företag, offentliga instanser och konsumenter/privatpersoner agera för att minska förbrukningen och på så sätt ”bidra” till en bättre hushållning med befintlig el?
– Kraven på flexibilitet ökar med större andelar icke planerbar elproduktionen i elsystemet. Effektivisering kan såklart också bidra. Men man måste ju tänka på att användarna har ett syfte med sin energi- och elanvändning och därmed innebär flexibilitet och effektivisering en alternativkostnad som måste beaktas i de individuella kalkylerna innan man vidtar åtgärder.

Automatiserade tjänster
– För privatpersoner finns det potential i automatiserade tjänster som till exempel tillfälligt styr bort värmepumpar och elbilsladdare vid effekttoppar i elnätet – utan att kunden själv behöver agera. Men kom ihåg att hushållsel inte ökar så mycket. Den stora ökningen är inom industrin och det är riktigt höga siffror. Enbart LKAB har angett 55 TWh.

– Att fjärrvärme fortsätter stå för en stor del av uppvärmningen av både bostäder och lokaler är viktigt för att inte öka elbehovet. Med fjärrvärmen får vi dessutom lokal elproduktion från kraftvärme som är ett viktigt lokalt eltillskott som kan leverera oavsett väder och årstid.

Vad kan den politiska sfären göra för att t.ex. säkra behovet av nödvändig infrastruktur, m.m.?
– Långsiktiga och förutsägbara spelregler är A och O. För att möta den ökande efterfrågan av el måste elnätet kunna byggas ut snabbare än vad som är möjligt idag. Därför behöver dagens tillståndsprocesser effektiviseras väsentligt. Incitamenten för elnätsinvesteringar och flexibilitet måste förbättras, vilket i sin tur kräver en långsiktigt hållbar elnätsreglering.

Men det är inte bara elnätet som behöver rätt förutsättningar utan också elproduktionen. Vi måste riva hinder för fossilfria produktionsslag och tekniker – befintliga såväl som nya, så att marknaden har en chans realisera mängden el som behövs på ett kostnadseffektivt sätt. Vi behöver också en sammanhållen strategi för fjärr- och kraftvärme.