Datorer för tidigt lärande

IT-satsningarna i skolvärlden växer så det knakar. I Ale kommun blev man först i landet med att erbjuda en-till-en datorer i lågstadiet. ”Eleverna lär sig mer och snabbare”, hävdar man.

Ale kommun är den första kommunen i Sverige som erbjuder alla elever i årskurs noll till tre en egen bärbar dator. Det handlar om 1000 barn som med sin nya PC ska få en bättre utbildning och förutsättning för sitt framtida lärande. En-till-en systemet ska ingå i skolverksamheten som ett verktyg för att följa läroplanen och nå skolans uppsatta mål.

Efter att ha genomfört en pilotstudie under ett år som inkluderade alla årskurser testade man hur elevernas inlärningsprocess förbättrades med bärbara datorer som hjälpmedel. Resultatet visade att läs- och skrivkunskaperna ökade för alla men framför allt hos de yngre barnen.

Därför görs nu satsningen på de yngre eleverna eftersom in-lärningen sker främst i de tidiga åldrarna. Även för barn med koncentrationssvårigheter eller motoriska hinder var datorn ett viktigt hjälpmedel.

Ale kommuns satsning kostar 3,4 miljoner kronor och innefattar datorer, utbildning, kringutrustning och projektanställningar.

– Vi vill att eleverna ska få en naturlig kontakt med datorer och internet eftersom det är en så viktig del av vårt samhälles snabba tekniska utveckling, säger Peter Madsen, chef för grundskolan på barn- och ungdomsförvaltningen i Ale kommun.

Ökad studielust
Från IT-leverantören Atea och tillverkaren Intel köper Ale kommun en lösning som heter Classmate PC. Datorerna är specialbyggda för just unga skolelever och skiljer sig därmed från vanliga datorer bland annat med ett stöt- och vattenavvisande hölje, samt vändbar bildskärm med penna.

Trots få svenska studier kring effekten av yngre barns användande av datorer i skolmiljö kan man i Ale redan nu se att arbetslusten ökat hos både elever och lärare.

Datorerna kan även behovsanpassas och laddas med relevanta program för de barn som är i behov av särskilt stöd. Vid andra liknande satsningar utomlands har det visat sig att eleverna lär sig mer och snabbare eftersom det ger eleverna frihet att lära sig på ett inspirerande sätt. Samtidigt får läraren fler möjligheter till varierad undervisning.

Få farhågor
Ofta jobbar pedagogerna i Ale tematiskt för att få en helhet i undervisningen. Där kommer datorn in som ett viktigt redskap och kan användas i många sammanhang. Det finns ingenting negativt med en-till-en systemet, menar Peter Madsen.

– Det blir vad man gör det till men alla verkar vara positivt inställda och ser fördelarna. Barnen sitter inte hela dagar framför datorerna utan datorn används integrerat i skolarbetet som ett komplement, säger Peter Madsen. När barnen får daglig kontakt med internet gör de ingen stor sak av det utan arbetar med skolrelaterade saker. Dessutom är det bra för de elever som har svårt att skriva för hand. Med datorns hjälp kan eleverna i första hand lära sig läsa och skriva och när motoriken hunnit ikapp ägna sig åt att få till en snygg handstil. På detta sätt tror man att eleven får ett bättre flöde i sitt språk.

 

Omodernt med datorsalar
På arbetsplatser idag ska man vara mobil och tillgänglig och för att rusta eleverna för framtiden kan satsningen på bärbara datorer i skolan vara en bra förberedelse.

– Datorsalar är ett förlegat koncept och om skolan ska kunna hänga med i den tekniska utvecklingen är bärbara datorer lösningen, säger Petter Andersson, ansvarig för elevdatorer på Atea.

IT-företaget Atea gör alltid en noga uppföljning när en skola köper ett helt koncept för att se att systemet uppfyller de mål som kunden satt upp. Alla skolor har olika startlägen och olika mål men generellt är IT-satsningarna i skolvärlden ett område som växer så det knakar. Ale är bara en kommun av många som visat intresse för en-till-en systemet.

– Det ska bli oerhört spännande att den närmsta framtiden följa utvecklingen, avslutar Petter Andersson.

Stina Rangmar

En-till-en

Allt fler kommuner i Sverige köper in datorer enligt en-till-en modellen, vilket innebär att alla lärare och elever förfogar över en egen dator. Samma trend finns i flera länder, vissa ligger dessutom före Sverige i utvecklingen. Stiftelsen DIU, Datorn i utbildningen, dokumenterar utvecklingen i landet via en interaktiv karta där kommunerna själva kan registrera sina satsningar. I skrivande stund har 160 av Sveriges 290 kommuner registrerat någon form av en-till-en projekt. Kartan hittar du här.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *