Dessa hämmande rädslor!

Jag läste häromveckan en undersökning från Moderna Försäkringar att hälften av oss svenskar inte vågar uttrycka våra åsikter på arbetet. Vi är det land som är mest konflikträdda jämfört med våra nordiska grannländer.

Visst, rädsla är vår mest grundläggande instinkt som hjälper oss att reagera på fara. Självklart ska vi fortsätta med det när det så krävs för att överleva. Det jag syftar på här är den överdrivna, onödiga rädsla som hämmar oss i vår utveckling. Varifrån kommer den och när börjar den här rädslan infinna sig i våra liv?

Jag vet med säkerhet att den finns där redan i skolan. Vi vågar inte räcka upp handen, tänk om jag svarar fel? Vågar inte synas, vågar inte redovisa framför klassen. Det här pågår hela tiden i alla Sveriges klassrum. Sedan följer rädslorna med oss och hämmar oss på olika sätt. På arbetsplatsen vågar hälften av oss uppenbarligen inte uttrycka våra åsikter. Vad är vi rädda för?

Rädslor kan komma i olika skepnader, rädslan för att bli sjuk, rädd för att fatta beslut, rädd för att lyckas – jodå vi kan vara rädda för det också. Men på botten av var och en av dessa är det kanske rädslan att inte kunna hantera det som möter oss i livet eller de möjligheter som erbjuds. Tyvärr kan det resultera i att vi avhåller oss från att göra det vi innerst inne vill, vi stoppar oss från att verkligen vara de original vi alla är.

Jag är fascinerad över hur våra rädslor styr och påverkar våra beslut. Mitt intresse beror nog på att jag själv har stått öga mot öga med många av mina rädslor, blivit medveten och utmanat dem. En sak har jag lärt mig, vi kan aldrig vänta på att en rädsla ska försvinna. Görandet kommer först, därefter kan rädslan försvinna. Så länge vi utvecklas kommer vi alltid att möta nya rädslor. Alla har vi våra rädslor, tänk om vi skulle börja våga berätta om dem? Spännande tanke, kanske skrämmande för vissa.

Det gäller att förstå och bli medveten om när rädslan verkligen är befogad, rött ljus, och det är dags att stanna upp, eller när rädslan visar grönt ljus, det är bara att fortsätta.

Nästa gång du ska ta ett beslut, stort som litet, fundera på om rädslan hejdar dig att våga välja det du innerst inne vill. Som att våga stå upp för någon, eller kanske stå upp för dig själv? Om du finner att rädslan hindrar dig och den förmodligen dessutom är obefogad, är det bara att trampa gasen i botten. Du har grönt ljus!

Anna Ferneman, chef Betania HälsoManagement