Diskriminering av äldre kostar miljarder

Diskriminering av äldre kostar Sverige miljarder i form av ofrivillig pensionering. Därför behövs kraftiga ekonomiska incitament som sänkt arbetsgivaravgift och förstärkt jobbskatteavdrag från 60 års ålder för att behålla 60-plussarna på arbetsmarknaden.

Det menar Shoka Åhrman, sparekonom på pensionsbolaget SPP.

Shoka Åhrman, sparekonom SPP. Arkivbild.

SPP har analyserat konsekvenser av det nya systemet med ”riktålder” som börjar tillämpas 2026. Riktåldern blir då 67 år och pensionskullen kan tidigast ta ut sin premiepension från 64 års ålder. SPP granskade de förmodade individ- och samhällseffekterna för år 2027, när riktåldern varit i kraft i ett år. ”Den statistik från SCB som vi analyserat visar att runt 7.400 personer som är långtidsarbetslösa riskerar ofrivillig pensionering innan riktåldern 67 år”, konstaterar Shoka Åhrman.

Lägre skatteintäkter och BNP

SPP drar slutsatsen att detta rent samhällsekonomiskt innebär lägre pensionsavgifter, skatteintäkter och BNP. ”När färre arbetar fram till riktåldern minskar inbetalningarna till pensionssystemet. Det innebär ett BNP-bortfall på 11 miljarder kronor – 0,16 procent av BNP – samt 240 miljoner kronor i förlorade skatteintäkter och pensionsavgifter 2027”, slår debattören fast.

Andelen äldre (61–64 år) långtidsarbetslösa som väljer att pensionera sig efter att ha varit arbetslösa året innan har ökat markant under de senaste 20 åren – till 62 procent år 2022, enligt SPP:s sparekonom.

Dramatiska konsekvenser

SPP-ekonomen pekar på att konsekvenserna av detta blir dramatiska för individen. En heltidsarbetande med mediankomst som tvingas pensionera sig riskerar ett nettoinkomstbortfall på 14.000–16.000 kronor mellan 64 och 67 år, och 6.000–7.000 kronor per månad livsvarigt. ”För att kompensera krävs 1,2–1,9 miljoner kronor i extra sparkapital – något få har. Resultatet blir försämrad levnadsstandard och ökat beroende av garantipension”, framhåller Shoka Åhrman.

För att möta utmaningen krävs enligt SPP:
1. Sänkt arbetsgivaravgift från 60 års ålder.
2. Förstärkt jobbskatteavdrag från 60 års ålder.
3. Stärkt möjlighet till distansarbete och flexibel arbetstid.
4. Anpassade tjänstepensionsavtal till riktåldrar.
5. Höjd ålder för tjänstepensionsinbetalningar.

Hon avslutar: ”Sverige har byggt sin välfärd på högt arbetskraftsdeltagande. Vi har inte råd att slösa bort erfarenhet – särskilt inte nu.”

Debattinlägget var infört i Dagens Industri den 3 juni 2025.