Dubbelmoralen i landets kommuner!

Inför valet var en av de centrala frågorna hur Sverige ska få fart på tillväxten och skapa fler jobb. Obligatorisk ursprungsmärkning och en mer ansvarsfull offentlig upphandling är två viktiga åtgärder som skulle kunna skapa förutsättningar för detta.

De offentliga köken köper i många kommuner idag in prispressade, importerade livsmedel producerade under helt andra förhållanden än de vi har krav på här i Sverige. Samtidigt kontrolleras lantbrukarna inom samma kommun att de uppfyller en av världens hårdaste miljö- och djurskyddslagstiftning. När vi bönder nu producerar mat efter dessa regler anser vi det vara en självklarhet att våra barn, äldre och sjuka som inte själva kan styra över sina måltider också ska få äta den maten!

Bland många upphandlare av livsmedel i offentlig sektor finns idag en osäkerhet om vilka krav som är tillåtna att ställa. Ofta får man höra argumentet att det inte går att ställa krav. Detta är inkorrekt, det har visat sig att det faktiskt går att ställa krav på upphandlingen.
Miljöstyrningsrådet har ett antal konkreta förslag på hur man kan formulera sig för att ge större möjlighet att göra upphandlingar utifrån andra kriterier än pris, utan att gå på tvärs med lagen om offentlig upphandling. De största hindren är ofta strukturella och mentala.
Inte sällan görs upphandling över breda produktområden och i interkommunala samarbeten. Detta ger en storskalighet som utesluter många mindre, lokala producenter. LRF har därför sammanställt de grundläggande reglerna i skriften ”Ställ krav”.
Vi förstår att det kan vara en utmaning för kommuner och landsting, att med en redan idag ansträngd budget, lägga ytterligare kostnader på upphandling och inköp av livsmedel, men för LRF är detta en trovärdighetsfråga med tydlig bäring på att utveckla det lokala näringslivet.

Om politikerna kräver att maten som köps in i offentlig sektor ska motsvara det svenska regelverket då skapas tillväxt och fler jobb samtidigt som barn, äldre och sjuka får bättre mat. Dessutom exporterar vi då inte miljö- och djurskyddsproblem till andra länder. Ytterligare ett argument är att vi endast kan ha full kontroll över hur vi vill att maten ska produceras via lagar och regler om vi har en inhemsk produktion.

Också bland allmänheten är stödet stort för både ökade krav vid offentlig upphandling och obligatorisk ursprungsmärkning. När folk själva kan välja blir det oftast mat från Sverige. Det som saknas är politisk handlingskraft.
För att kunna fortsätta med en svensk livsmedelsproduktion som håller landskapet öppet samt värnar om god djurhållning och minimal miljöpåverkan måste våra politiker ta sitt ansvar.
Konsekvensen av att inte ställa miljö- och djurskyddskrav vid upphandlingar blir att våra skolor, äldreboenden och sjukhus ofta serverar mat som är producerad på ett sätt som inte är tillåtet i Sverige. Att använda olika standarder – en för produktion i Sverige och en för offentlig upphandling – är inte rimligt!
Bo Rundquist länsförbundsordförande, LRF Södermanland
Håkan Rohdén Regionförbundsordförande, LRF Örebro
Peter Borring Regionförbundsordförande,  LRF Östergötland