E-förvaltnings­arbetet ur ett fågel­perspektiv

En ny strategi för det svenska e-förvaltningsarbetet är under bearbetning. Vi pratade med en av centralfigurerna i arbetet – ämnesrådet Magnus Enzell på Näringsdepartementet.

E-förvaltningsarbetet i Sverige kan illustreras med ett bra exempel, säger Magnus Enzell, ämnesråd på Näringsdepartementet. Han satt med i juryn för priset Guldlänken som delades ut i våras, där Malmö stads Soctanter på nätet vann priset.

– Om vi frammanar bilden av tonårstjejen, som sitter inlåst i badrummet hemma och hör hur hennes berusade pappa slår mamma på andra sidan dörren. Då finns det offentliga i hennes ficka – i hennes telefon kan hon, anonymt om hon vill, få kontakt och hjälp från Soctanter på nätet. Hon behöver inte söka upp något kontor, utan stödet finns där och då hon behöver det som mest, säger han.

E-förvaltningen handlar om just det, att utveckla bättre och närmare tjänster på kommunal- och myndighetsnivå.

– Vi har tre målbilder i arbetet med e-förvaltningen, som vi delar med SKL. Vi ska skapa en enklare vardag för privatpersoner och företag, vi ska effektivisera den offentliga verksamheten och vi ska erbjuda en smartare och öppnare förvaltning, säger Magnus Enzell.

Han har ytterligare exempel på de fördelar som kommer med öppenheten. Utrikesdepartementet har skapat en e-tjänst kallad Openaid.se. Där redovisas Sveriges bistånd, alla allmänna handlingar och offentlig information finns tillgänglig där. Tanken med att publicera informationen är att uppmuntra till dialog och debatt. Trafiklab.se är ett annat exempel.

– Med hjälp av Openaid kan nu vem som helst på besök i ett biståndsland inspektera om till exempel ett projekt att bygga en brunn har realiserats, om pengarna någonsin nådde fram.

Från då till nu
Magnus Enzell har disputerat inom svensk författningspolitik. Efter fyra år som utredare på Statskontoret hamnade han på Finansdepartementet och har sedan årsskiftet flyttat med e-förvaltningsfrågorna till Näringsdepartementet.

– För mig är det statsbyggande vi håller på med, från en pappersbaserad välfärdsstat till en digital.

Han har också haft uppdrag som projektledare för IT-projekt på EU-nivå.

– Det gav mig erfarenhet i allt från att hacka lite kod, att driva projekt och de olika aspekter av hur verksamheten påverkas när IT kommer in i bilden. IT är verkligen bara ett verktyg för att bygga en framtidssäkrad välfärdsstat, påpekar han.

Sveriges e-förvaltningsarbete delas ibland upp i tre generationer.
– Den första generationen tog fart under 1980-talet, då vi brottades med en övervuxen välfärdsstat som krävde åtgärder genom att rationalisera förvaltningen. Vi tog IT till hjälp för att automatisera och effektivisera.

– På 90-talet, när internet kom, såg myndigheterna möjligheten att leverera bättre och effektivare tjänster till medborgarna. Vi har hela tiden haft väldigt duktiga och drivande myndigheter, även i en internationell jämförelse.

– Den tredje generationen inträdde cirka 2005, i samband med att sociala medier växte fram och vi såg fördelarna med en större öppenhet med våra informationsresurser.

Operativa arm
Sveriges regering beslutade 2008 om en handlingsplan för e-förvaltning under mottot ”Så enkelt som möjligt för så många som möjligt” och det är den som styr det nationella arbetet idag.

– Regeringen vill samordna och driva e-förvaltningen eftersom man ser att det finns skalfördelar på koncernnivå. Till exempel att ha ett gemensamt e-id, säger Magnus Enzell.

Till sin hjälp har regeringen bildat E-delegationen, som är den operativa armen i arbetet. Delegationen har i uppdrag att driva och samordna en gemensam produktportfölj.

E-delegationen består av generaldirektörer från de 16 mest e-förvaltningsdrivande myndigheterna samt vd:n för Sveriges Kommuner och Landsting. Utgångspunkten är att utvecklingen ska ske så nära verksamheten som möjligt. Det är där de engagerade eldsjälarna finns.

– Vår strategi har hela tiden varit nerifrån och upp, säger Magnus Enzell som också sitter med som expert i E-delegationen.

Engagemanget finns nära verksamheten
Det är i stor utsträckning myndigheternas förtjänst att Sverige har en av världens effektivaste förvaltningar, anser Magnus Enzell. De har lång erfarenhet av att investera och driva IT-projekt.

– Det är nära verksamheten som engagemanget finns och där kunskapen om vad som behöver utvecklas är störst. Därför är ledstjärnan att arbetet ska bedrivas så nära verksamheten som möjligt. Tjänsterna vi utvecklar måste vara nyttiga och komma till användning, säger han.

När jag nämner Riksrevisionens kritiska rapport från i vintras som ger en bild av att de statliga IT-projekten sällan håller varken tidplan eller budget, protesterar han att rapporten inte ger hela bilden.

– Riksrevisionen gjorde tyvärr ingen kartläggning över nyttan av de projekt som genomförts. Därför är analysen lite haltande.

Han påpekar att den offentliga sektorns IT-projekt drivs minst lika professionellt som i industrin.

– Svenska myndigheter lyckas i sina IT-projekt i ungefär samma utsträckning som industrin. Det finns ingen anledning till oro – men det finns ett allmänt behov att förbättra förutsättningarna för att driva projekten, säger han.

Vi behöver professionalisera projektledning, projektstyrning och öka beställarkompetensen – att se vilka behov man har och hur man formulerar dem på ett bra sätt.

Ett nordiskt samarbete
Näringsdepartementet är ordentligt representerade på konferensen e-Förvaltningsdagarna i oktober. IT-minister Anna-Karin Hatt inleder med senaste nytt kring arbetet med den digitala agendan, Claes Thagemark, kanslichef på E-delegationen presenterar aktuella strategier och lite senare under dagen kommer en kollega till Magnus Enzell att prata om det nordiska och europeiska samarbetet i e-förvaltningsfrågor.

– Vi har planer på att samverka mer med våra grannländer. Vi har gemensamma intentioner med våra nordiska grannländer och vi har liknande förutsättningar. Det blir spännande att se vad det kan leda till i form av skalfördelar och samordning, säger han.

Samarbetet kommer att beröra såväl hårda som mjuka frågor, alltifrån infrastruktur till förenklingar för människor och företag att röra sig fritt.

Det som annars ligger överst på Magnus Enzells skrivbord är en ny nationell strategi för hur vi ska nå de visioner och mål som Anna-Karin Hatts digitala agenda kommer att presentera.