Fastigheter minskar i värde när färre föds

Om den industrialiserade världen går mot en befolkningsminskning kan det leda till att fastigheter blir mindre värda – ja, kanske helt värdelösa.

Det hävdas i en djuplodande artikel i Fastighetstidningen den 23 oktober 2024. ”Plötsligt är kvinnors barnafödande och fruktsamhet något som diskuteras i parlament, på kommunmöten och inte minst i fastighetsbolagens styrelserum”, heter det i ingressen.

Artikelförfattarna – David Grossman och Susanne Glennegård – citerar bland andra SKR:s avgående chefsekonom Annika Wallenskog: ”Stopp och belägg – har ni verkligen behov av alla förskolor ni planerar för?” utropade hon när prognosen visade att var tionde förskola kan behöva läggas ner fram till 2027.

Lägst fruktsamhet

Detta sedan SCB i februari i år konstaterat att fruktsamheten i Sverige är under 1,5 ”vilket är den lägsta nivån sedan SCB började mäta måttet 1749”. Många samhällsplanerare, kommunpolitiker och inte minst fastighetsägare ”fick skrämselhicka” konstaterar Fastighetstidningen.

Grossman och Glennegård pekar på en oro i den industrialiserade världen över ”att vi går mot ett tidevarv av minskad tillväxt.” De skriver: ”Under de senaste 200 åren har mänsklighetens befolkningstillväxt nämligen gått hand i hand med stora framsteg i levnadsstandard och hälsa: längre liv, friskare barn, bättre utbildning, kortare arbetsveckor och många fler förbättringar.”

De gör internationella utblickar mot både västvärlden och Asien där födelsetalen generellt sett sjunker. Läs hela artikeln i Finanstidningen här

Statsministern tog till orda

Artikelförfattarnas konstaterande att de låga födelsetalen diskuteras i beslutande församlingar besannades ytterligare den 30 oktober 2024 då självaste statsministern tog till orda. I en debattartikel i Svenska Dagbladet uttrycker Ulf Kristersson oro över befolkningssiffrorna. ”Oavsett vad som ligger bakom de låga och sjunkande födelsetalen kommer vi i Sverige behöva hantera konsekvenserna. På kort sikt kan kostnaderna naturligtvis minska, om det behövs färre skolor, förskolor och bidrag av olika slag. Men på längre sikt ökar också försörjningsbördan när färre som jobbar ska försörja allt fler äldre som inte längre jobbar. Det kommer i sin tur att sätta både välfärden och pensionssystemet under press”, skriver statsministern.

Ulf Kristersson menar att den viktigaste åtgärden framöver är att ”stärka arbetslinjen och bättre använda de stora mänskliga resurser som redan finns i vårt land.”

Modern familjepolitik behövs

Statsministern menar vidare att i ett fritt och jämställt samhälle ”ska regeringen inte ha synpunkter på människors mycket privata skäl att bilda familj eller inte. Det är en personlig fråga.” Samtidigt tänker han att ”om det lägre barnafödandet delvis är ofrivilligt och om många skulle vilja få fler barn än de faktiskt har, så måste vi nyfiket fråga oss hur en modern familjepolitik bör se ut för att få svar på de frågorna.”

Avslutningsvis påminner Kristersson att finansdepartementet påbörjat ett arbete för att analysera de samhällsekonomiska effekterna av sjunkande födelsetalen. ”Det är en viktig pusselbit, men fler frågor behöver besvaras. Att bara blunda för de stora förändringar som vårt land står inför är inte ett alternativ”, avslutar statsminister Ulf Kristersson.