Förslag om stärkt skydd för visselblåsare ställer krav på 300 000 arbetsgivare
När visselblåsaren Karin Törnqvist avslöjade korruption hos Göteborgs Energi fick hon inga nya uppdrag av bolaget. Nu föreslås en ny lag träda i kraft den 1 juli 2015 som ger ett stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om missförhållanden på sin arbetsplats (så kallad visselblåsning). Arbetsgivare blir samtidigt – i den utsträckning verksamheten kräver det – skyldiga att inrätta visselblåsarrutiner för interna larm.
Det är ett viktigt samhällsintresse att arbetstagare slår larm om allvarliga missförhållanden på sin arbetsplats så att missförhållanden avslöjas, åtgärdas och undanröjs.
Visselblåsning kan ge allmänheten information om allvarliga missförhållanden såsom korruption, miljöförstöring, marknadsmissbruk och vanvård.
I dagsläget finns ingen särskild skyddslagstiftning för visselblåsare, istället tillämpas en rad olika rättsregler från olika rättsområden och arbetsdomstolens praxis. En utredning tillsattes för att bland annat kartlägga rättsläget, föreslå åtgärder som stärker skyddet för visselblåsare samt för att lämna nödvändiga författningsförslag. Utredningen som leddes av Justitierådet Per Virdesten lämnade sitt betänkande (SOU 2014:31) tidigare i år. Enligt utredningen avstår ofta arbetstagare som får kännedom om missförhållanden från att slå larm, vilket kan bero på rädsla för repressalier, osäkerhet kring vilket skydd som finns och otydlighet i hur arbetstagaren ska gå tillväga och till vem arbetstagaren ska vända sig.
Utredningens förslag
Utredningen har i sitt betänkande lämnat följande förslag:
• En ny arbetsrättslig lag om stärkt skydd för arbetstagare som internt eller externt slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet. Med allvarliga missförhållanden avses förhållanden som skäligen kan misstänkas utgöra brott (med fängelsepåföljd).
• Regler till skydd för identiteten på visselblåsare. För att sekretessen även ska gälla inom offentlig verksamhet ändras offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
• En skyldighet för alla arbetsgivare att, i den utsträckning verksamheten kräver det, antingen se till att det finns rutiner för interna larm om allvarliga missförhållanden eller vidta andra åtgärder som underlättar sådana larm. Arbetsmiljöverket föreslås bli tillsynsmyndighet.
En lag om stärkt skydd för visselblåsare
Den föreslagna lagen utgör alltså en arbetsrättslig skyddslagstiftning. Lagen gäller parallellt med övriga regler som skyddar arbetstagare och ska aldrig kunna begränsa det skydd en visselblåsare i arbetslivet annars skulle ha. För att en arbetstagare ska åtnjuta ett stärkt skydd vid externa larm måste följande förutsättningar vara uppfyllda:
• Ett larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet.
• Arbetstagaren ska som huvudregel ha slagit larm intern först.
• Arbetstagaren ska vid tidpunkten för larmet haft fog för uppfattningen att de sakförhållanden som arbetstagaren slår larm om är riktiga.
Vid interna larm krävs endast att det är fråga om ett larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet.
Ett lagstadgat krav på visselblåsarrutiner
Arbetsgivare ska – i den utsträckning verksamheten kräver det – vidta åtgärder som skapar förutsättningar för att arbetstagare slår larm internt. Varje arbetsgivare måste bedöma de risker som finns i verksamheten och genomföra lämpliga åtgärder. Särskilt hänsyn vid riskbedömningen ska – enligt betänkandet – tas till risker för hälsa, säkerhet, miljö och korruption. Vilka rutiner som sen måste upprättas eller åtgärdas beror på de specifika behov som verksamheten har.
Skyldigheten ska fullgöras inom ramarna för det systematiska arbetsmiljöarbetet och de principer som gäller där ska också (där det är tillämpligt) styra bedömningen av fullgörandet av skyldigheten. Tillsynsmyndighet för att tillse att arbetsgivare uppfyller kravet är Arbetsmiljöverket.
Det finns inga formella krav på hur skyldigheten ska uppfyllas. Enligt betänkandet bör dock skriftliga rutiner utarbetas som sen formaliseras i instruktioner, reglementen, uppförandekoder eller liknande. Rutinerna bör vara kända och tillgängliga inom verksamheten och personalen bör utbildas i hur allvarliga missförhållanden rapporteras. Dessutom bör det finnas en person med ansvar för att ta emot och behandla rapporter om allvarliga missförhållanden.
Remissyttranden
I en överväldigande majoritet av yttrandena uttrycks en positiv inställning till ett stärkt skydd för visselblåsare. Den kritik som framförs mot förslagen består i huvudsak i att utredningen inte uppnått sitt syfte med ett stärkt skydd för visselblåsare och att reglerna varken är tydliga eller lättillämpade. För visselblåsare som Karin Törnqvist innebär inte förslaget något stärkt skydd eftersom inhyrda konsulter inte omfattas av den nya lagen. Vi har genom att bistå företag inom främst byggsektorn fått många frågor från anställda om deras identitet verkligen är skyddad och vad de ska göra rent konkret när de misstänker en oegentlighet. Osäkerheten tyder på att lagstiftning som reglerar skyddet för visselblåsare behövs. Utöver det kan vi konstatera att kravet på visselblåsarrutiner kommer påverka cirka 300 000 arbetsgivare i både privata och offentliga verksamheter och att vägledning behövs om hur de egna visselblåsarrutinerna kan förbättras.
Elisabeth André, Advokat och partner och Henric Stråth, Jur. kand. och biträdande jurist på Moll Wendén Advokatbyrå.