Försvarssatsning ger fler upphandlingar

Det stundande Natointrädet och Rysslands angreppskrig i Ukraina har fått till följd att regering och riksdag beslutat om en ökning av försvarsanslagen med nära 30 procent från 2023 till 2024. En konkret följd är att ett antal upphandlingar kommer att genomföras.

Överbefälhavare Micael Bydén.

Det allvarliga omvärldsläget står i fokus på Folk och Försvars Rikskonferens 2024 som äger rum den 7–9 januari i Sälen. Folk- och Försvars rikskonferens är den främsta mötesplatsen för det svenska säkerhets- och försvarspolitiska samfundet. Den hålls varje år i januari i fjällmiljö. Bland talarna syns oftast statsministern, försvars- och utrikesministrarna och överbefälhavaren. Genom åren har även flera internationella representanter deltagit i konferensen.

Fördubbling sedan 2020

I höstas föreslog regeringen i budgetpropositionen 2024 ytterligare tillskott till det militära försvaret om cirka 700 miljoner kronor, vilket sammantaget med uppräkningar och tidigare beslut innebär att anslagen till det militära försvaret ökar med mer än 27 miljarder kronor mellan 2023 och 2024, en ökning med 28 procent. Det innebär att anslagsnivån har fördubblats sedan 2020 och att Sverige redan 2024 kommer att uppfylla målsättningen om att försvarsutgifterna ska uppgå till två procent av BNP enligt Nato:s definition.

Regeringen beräknar även i budgetpropositionen tillskott för 2025 och 2026 med ca 1,2 respektive 7,4 miljarder kronor.

Dyrt att utveckla

Utveckling av ny militär materiel är dyr och tidskrävande, heter det på Försvarsmaktens hemsida. ”En viktig strävan är därför att så tidigt som möjligt identifiera samarbetsmöjligheter, om möjligt redan på forsknings- och utvecklingsstadiet”, skriver man. Här sägs också att flera europeiska länder har gått samman i olika projekt för att lära av varandra och för att få ner kostnaderna kring utveckling och anskaffning. ”Det är också av svenskt intresse att delta i omstruktureringen av den europeiska försvarsindustrin”, tillägger man.

Från och med 2019 är Försvarsmakten åter en egen upphandlande myndighet, efter att under perioden 2013 till 2018 ha varit hänvisade till Försvarets Materielverk (FMV) rörande upphandling och inköp.

Leverantör måste vara aktiv

På Försvarsmaktens webbplats framgår det att leverantörer som är intresserade själva måste vara aktiva och informera sig om Försvarsmaktens upphandlingar. Det går inte att föranmäla sig till en upphandling och det finns inte några generella krav för att få delta i Försvarsmaktens upphandlingar. I samband med varje enskild upphandling ställs specifika krav och vissa upphandlingar är säkerhetsskyddade, heter det vidare.

Det framgår även att Försvarsmaktens upphandlingar omfattar inköp av varor och tjänster till den egna verksamheten (exempelvis försvarsspecifika varor och tjänster), IT-relaterade varor och tjänster, byggentreprenader och tryckeritjänster. Upphandlingar med ett totalt kontraktsvärde överstigande direktupphandlingsgränsen annonseras via e-avrop och/eller på EU:s officiella annonseringsportal, Tenders Electronic Daily (TED), för offentlig upphandling.

Om Folk och Försvar

Föreningen Folk och Försvar grundades 1940 med målet att “bygga en bro mellan samhället och försvaret”. Vid den tiden, i början av andra världskriget, identifierade våra grundare ett behov av ökad förståelse för försvarspolitiken bland svenska medborgare. Folk och Försvar grundades av politiska ungdomsförbund, arbetsmarknadens parter, folkrörelser och frivilliga försvarsorganisationer.

Idag har Folk och Försvar över 100 medlemsorganisationer, däribland flera frivilliga försvarsorganisationer, politiska ungdomsorganisationer, civilsamhällesorganisationer, fackföreningar och representanter för svenska näringslivs-, handels- och arbetstagarförbund. Organisationen bedriver utbildningar och utgör en plattform för offentlig debatt om försvars- och säkerhetspolitik samt krisberedskap.