Fortsatt överskott trots lägre tillväxt

Statens budget fortsätter att visa överskott trots att återhämtningen i ekonomin mattas av. Enligt Riksgäldens nya prognos blir överskotten 69 miljarder kronor 2011, 25 miljarder kronor 2012 och 29 miljarder kronor 2013.

Pressmeddelande

Den svagare ekonomiska utvecklingen får genomslag på statsfinanserna främst genom lägre tillväxt i skatteinkomsterna nästa år. Statens upplåning ökar därför något jämfört med föregående prognos.

Återhämtningen i svensk ekonomi har mattats av bland annat till följd av problemen i euroområdet. Vikande efterfrågan i omvärlden smittar av sig på Sverige och försämrar utsikterna för eko­nomin de kommande åren.

Trots avmattningen är de svenska statsfinanserna fortsatt stabila. Det beror på ett förhållandevis lågt utgiftstryck, en försiktig finanspolitik och en viss fortsatt ökning i viktiga skattebaser som konsum­tion och lönesumma.

Lägre överskott 2011 och 2012
Budgetöverskottet för 2011 är 30 miljarder kronor lägre än i den föregående prognosen från maj. Det beror framför allt på lägre skatteinkomster och att vi inte längre räknar med några ytterligare försäljningar av statliga aktier.

Prognosen för 2012 är sänkt med 43 miljar­der kronor mot bakgrund av att den sämre konjunkturut­vecklingen leder till lägre tillväxt i skatteinkomsterna och ökade utgifter för arbetslöshet. Dessutom räknar vi inte längre med några försäljningsinkomster.

Mot slutet av prognosperioden växer ekonomin återigen något snabbare och därmed ökar budgetöverskottet 2013 jämfört med 2012. Vi räknar med att finanspolitiska refor­mer för totalt 15 miljarder kronor genomförs under 2013.

Under 30 procent av BNP
Budgetöverskotten innebär att statsskulden fortsätter att krympa. Den beräknas vara 1 086 miljarder kronor i slutet av 2011, 1 061 miljarder kronor i slutet av 2012 och 1 032 miljarder kronor i slutet av 2013. Det motsvarar 31, 30 respektive 28 procent av BNP.

Något större upplåning
Statens upplåning ökar jämfört med föregående prognos som en följd av de lägre budgetöverskotten 2011 och 2012. Riksgälden kommer liksom tidigare att koncentrera upplåningen till nominella statsobligationer.

Emissionsvolymen i nominella statsobligationer ökar till 35 miljarder kronor 2012 jämfört med 22 miljarder kronor i majprognosen. Under 2013 planerar vi att låna 33 miljar­der kronor i nominella statsobligationer.

Nästa år ökar även upplåningen i statsskuldväxlar medan emissionsvolymen i realobligationer är oförändrad jämfört med majprognosen. Bortsett från vidareutlåningen till Riksbanken räknar vi inte med att ge ut några obligationer i utländsk valuta de kommande två åren.

Risk för fördjupad kris
Riksgäldens prognos bygger på att det blir en relativt be­gränsad konjunkturavmattning och en ordnad om än ut­dragen hantering av problemen i den europeiska valuta­unionen. Det finns dock en uppenbar risk att krisen fördju­pas och att den ekonomiska utvecklingen blir väsentligt sämre.

I en känslighetsberäkning med nolltillväxt under 2012 skulle budgetsaldot försämras med cirka 50 miljarder kronor i frånvaro av ytterligare aktiva finans­politiska åtgärder. Upp till hälften av detta belopp skulle då fi­nansieras med ökad obligationsupplåning. Även i ett sådant scenario skulle obligationsupplåningen där­med inte bli större än vad som varit normalt under 2000-talet.

Källa: Riksgälden