Frågan om tjänstefel borde ha prövats

Att man skiljs från sitt uppdrag men ändå har kvar sin tjänst i staten rimmar illa med synen på att fel borde få faktiska konsekvenser. Det anser Ulrik Åshuvud, generalsekreterare, Transparency International Sverige.

I det senaste nyhetsbrevet från Transparency International Sverige hänvisar han till Justitieombudsmannens, JO:s, kritik mot Anna Kinberg Batras agerande som landshövding.

Ulrik Åshuvud, generalsekreterare,
Transparency International Sverige.
Arkivbild.

Justitieombudsmannen (JO) har granskat tre av hennes rekryteringar till länsstyrelsen och anser att Batras agerande ”vittnar om nonchalans och en bristande respekt för de grundläggande bestämmelser som finns för att bevara allmänhetens förtroende för offentlig verksamhet. Sammantaget förtjänar hon allvarlig kritik för sitt agerande”. Regeringen förklarade därefter att den saknar förtroende för Anna Kinberg Batra och hon tvingades sluta som landshövding i Stockholm. Däremot får hon behålla lönen samt flyttas till regeringskansliet för andra uppdrag.

Aktualiserar frågan om tjänstefel

Ulrik Åshuvud menar att den hårda kritiken från JO åter aktualiserar frågan kring tjänstefel för tjänstemän. ”Att man skiljs från sitt uppdrag men ändå har kvar sin tjänst i staten rimmar illa med synen på att fel borde få faktiska konsekvenser. Att regeringen tydligt visade på att man inte har förtroende längre för Kinberg Batra var i sig bra, men frågan om tjänstefel har inte prövats fullt ut i detta fall”, menar TI Sveriges generalsekreterare.

Just nu pågår en utredning om straffrättsliga åtgärder mot korruption och tjänstefel. Utredningen har tillsatts av den nuvarande regeringen och har i uppdrag att ta ställning till om det straffrättsliga ansvaret för tjänstefel bör utvidgas samt, oavsett ställningstagande i sak, lämna författningsförslag som innebär att tjänstefelsansvaret utvidgas till att omfatta även annat än åtgärder som vidtagits vid myndighetsutövning.