Så summerar vi 2016

Nu har vi lämnat 2016 bakom oss och gått in i det nya året.
2016 blev ett år då upphandlings-världen blickade fram mot en ny lagstiftning, till följd av införlivande av nya EU-direktiv på området. Diskussionen handlade i mångt och mycket om sociala krav och kollektivavtals-liknande krav. Detta gav återverkningar i debatten, vilket vi speglat i OFFENTLIGA AFFÄRER.
Regeringen ville samtidigt med ny lag införa kollektivavtals-liknande villkor, vilket skapade viss turbulens i riksdagen. Sverigedemokraterna stödde till en början idéerna, men backade sedan och ställde sig på allianspartiernas sida. Dessa hade redan tidigare tillsammans med en stor del av näringslivet ställt sig tveksamma eller negativa till att införa den sortens krav i just upphandlingslagstiftningen, som är en procedur-lagstiftning.
Beroende av SD
Vid det här laget hade regeringspartierna (S och MP med stöd av V) gjort sig beroende av SD för införandet av denna del av lagstiftningen. I flera inlägg gav regeringen uttryck för sin besvikelse och vädjade till Sverigedemokraterna om stöd.
Det hela slutade med att riksdagen i huvudsak sa ja till regeringens förslag om nya lagar kring offentlig upphandling. De nya lagarna utgår från tvingande EU-regler som utvecklar den reglering som nu gäller för upphandling. Miljöhänsyn, sociala hänsyn och arbetsrättsliga hänsyn ges ökat utrymme. Förändringarna gäller från den 1 januari 2017.
Nej till delar av förslaget
Riksdagen sa dock nej till de delar av förslaget som handlar om att myndigheter vid behov ska ställa krav på arbetstid, lön och semester för leverantörernas personal. Enligt regeringsförslaget skulle sådana krav ställas i upphandlingens slutfas men riksdagen anser att ”det kommer vara svårt att genomföra i praktiken och att det kommer föra med sig oönskade konsekvenser. Bland annat skulle många små företag få svårare att vara med i upphandlingsprocesser.”
Riksdagen sa också nej till regeringens förslag om att ge upphandlade myndigheter rätt att ställa krav på att företagen ska erbjuda sina anställda försäkringar och tjänstepension. Riksdagen anser ”att det riskerar att missgynna svenska företag då reglerna inte är lika långtgående inom EU-rätten.”
Riksdagen bestämmer
En påminnelse om vem som bestämmer (och att regeringsförslag måste godkännas av en majoritet i riksdagen för att förverkligas) fick statsråden också i och med att parlamentet riktade ett tillkännagivande med tydliga uppmaningar till regeringen. ”Om regeringen anser att lagstiftningen behöver kompletteras i något avseende för att fullt ut genomföra EU-reglerna bör regeringen återkomma med nya förslag till riksdagen. De nya förslagen bör ta hänsyn till de synpunkter som utskottet nu lämnat”, heter det på riksdagens webbplats.
2016 blev med andra ord ett år då förändringens vindar svepte fram över upphandlingsområdet, även om – som sagt – inte alla fick igenom de förändringar som de önskade.
Risker och möjligheter
Vad 2017 bär i sitt sköte kan vi på goda grunder delvis förutse, men inte säkert veta. Kanske ska vi hålla inne med aningarna och i stället välkomna det nya året med en positiv inställning. Offentlig upphandling har aldrig varit föremål för sådan uppmärksamhet som just nu. Som vi noterade under 2016 kan det innebära både risker och möjligheter. Förhoppningarna, liksom utmaningarna, som väntar, gör att vi med spänning ser fram emot 2017. Välkommen att dela upplevelserna under året med oss!
Alla läsare önskas ett riktigt gott 2017!