Ifrågasätter Riksbankens oberoende

Bo Rothstein, seniorprofessor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, ifrågasätter Riksbankens oberoende. Han tycker inte att ekonomkårens kunskaper inger förtroende.

– Den intellektuella hönsgård som ekonomkåren består oss med vad gäller penningpolitikens utformning inger definitivt inte förtroende, förklarar han.

Bo Rothstein. Arkivbild.

Professorn konstaterar att Sveriges Riksbank sedan slutet av 1990-talet, liksom centralbankerna i väldigt många andra länder, har ett lagstadgat oberoende vilket innebär att våra folkvalda representanter i riksdag och regering inte får utöva något inflytande över bankens agerande.

– I stället för representativ demokrati har vi inom detta viktiga område etablerat principen om expertstyre, slår Rothstein fast på SvD:s debattsida.

Myndighet under riksdagen

Enligt vad Sveriges Riksdag och Sveriges Riksbank uppger är Riksbanken Sveriges centralbank och en myndighet under riksdagen. Dess ansvar för penningpolitiken och rätten att ge ut sedlar och mynt läggs fast i regeringsformen, en av Sveriges grundlagar. ”Vi ser till att pengarna behåller sitt värde över tid och att betalningar kan ske säkert och effektivt. Vi ger också ut Sveriges sedlar och mynt”, heter det på Riksbankens webbplats.

Mer detaljerade ramar för Riksbankens uppgifter har riksdagen beslutat om i riksbankslagen. Utifrån dessa lagar kan Riksbanken själv besluta hur banken ska genomföra sina uppgifter i den dagliga verksamheten. Det finns olika styrdokument för det som Riksbanksfullmäktiges verksamhetsordning, policyer, regler, med mera.

Skild från övriga staten

En bärande tanke med Riksbankens oberoende är att bankens finansiering ska vara skild från övriga staten och inte beroende av de budgetpolitiska överväganden som riksdagen årligen gör. De flesta svenskar känner nog till Riksbanken när det är tal om ränteförändringar och diskussionen om hur dessa påverkar bolån, privatekonomi och prisutvecklingen.

Professor Bo Rothstein menar att den nuvarande lösningen med en ”oberoende” Riksbank inte håller måttet: ”Om man i en demokrati skall överlåta viktiga beslut till experter bör detta bygga på att det faktiskt existerar en någorlunda säkerställd kunskap hos den kår av experter som skall fatta besluten. När det gäller penningpolitiken visar den omfattande debatten inom ekonomkåren att så inte är fallet.”

Kritik är vanlig

Göteborgsprofessorn är varken den förste eller ende som riktar kritik mot Riksbanken. Från både höger och vänster, näringslivshåll och fackliga organisationer, brukar det framföras kritiska synpunkter på hur Riksbanken agerar, inte minst när det gäller nivåerna på styrräntan som i sin tur påverkar bankernas nivå på låneräntorna.

Riksbanken sänkte styrräntan med 0,25 procent till 3,5 procent den 20 augusti 2024.

Från de folkvalda i Sveriges Riksdag hörs i nuläget inga seriösa förslag om att förändra Riksbankens oberoende ställning.

Bilden på förstasidan: Sveriges Riksbank.