Hur upphandlar man i Kroatien?

Per-Erik Andersson från den Statens inköpscentral har under hösten varit utlånad till ett OECD-uppdrag för att stödja Kroatien i arbetet med offentlig upphandling.

OECDs Sigmaprojekt har under flera år stött Kroatiens anslutningsprocess till EU inom området offentlig upphandling. Dialogen med Kroatien påvisade ett behov och intresse för ett mer djupgående stöd kring utvecklingen av den centrala upphandlingsorganisationen i Kroatien, CPO.

Uppdraget innebar att utifrån jämförelser med svenska och finska erfarenheter föreslå utveckling och prioriteringar av processer och metoder. Granskningen genomfördes ur olika aspekter för att identifiera styrkor men också att beskriva svårigheter och de viktigaste utmaningarna.

Hur går det för Kroatien?

– Förhandlingarna om EU-inträde är klara och nu återstår en folkomröstning under våren 2012.
Om medborgarna röstar för så är det möjligt med EU-inträde under 2013 och Kroatien blir i så fall EU:s 28:e medlemsstat.

Hur kom det sig att uppdraget hamnade på dig?

– Jag har omfattande praktisk erfarenhet från såväl upphandling, metodutveckling som revision från mitt arbete på Statens inköpscentral. Jag tycker att det är intressant att arbeta internationellt och särskilt meningsfullt att förmedla operativa erfarenheter till kandidatländerna. Jag medverkar i det lilla till ett historiskt arbete som jag kan berätta om för mina barnbarn.

Har du dragit några egna spännande erfarenheter som du tar med hem?

– Det är alltid mycket lärorikt att jämföra vårt eget arbete med andras. Det kan bli oväntade insikter, som förbättringsbehov av det egna arbetet men också insikter om hur bra vi arbetar. Man får ett så kallat helikopterperspektiv på den egna verksamheten.

– Jag är mycket imponerad av hur långt Kroatien har kommit inom offentlig upphandling och det finns flera likheter med vårt sätt att arbeta men det finns också skillnader som framkom ur jämförelsen. De främsta skillnaderna förutom finansiering och självständighet är att i Sverige tecknar vi ramavtal med flera leverantörer och konkurrensutsätter dessa vid varje avropstillfälle.

– En annan skillnad är att vi i Sverige oftast tillämpar grunden för tilldelning av kontrakt genom ”ekonomiskt mest fördelaktiga” och inte ”lägsta pris”. Överprövningar av upphandlingarna är lika vanliga i de båda länderna, berättar Per-Erik Andersson.