Idrott – ekonomiskt lönsamt

Idrottens aktiviteter ger stora samhällsvinster, inte enbart socialt och för folkhälsan utan också ekonomiskt och miljömässigt.

Kommunerna är svensk idrotts största finansiärer. Det är på den lokala nivån som idrotten utövas och förutsättningarna ges.

– Ur ett samhällsperspektiv handlar idrott väldigt lite om prestationer och medaljer. De ekonomiska aspekterna är många, och viktiga – social gemenskap, integration, värdeskapande, säger Erik Strand, generalsekreterare Riksidrottsförbundet.

Idrott och annat föreningsliv fungerar som ett kitt i samhället och ur gemenskapen föds människor som är en aning mer måna om varandra.

Ökad integration
Erik Strands lista över idrottens positiva aspekter är lång och övertygande. Han pratar bland annat om vikten av att ge våra barn en värdegrund.

Allas rätt att vara med är en av de byggstenarna i den värdegrunden.  

– Det innebär att alla som vill vara med i en idrottsförening ska känna sig välkomna, oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön och sexuell läggning.

Erik Strand berättar att Riksidrottsförbundet, tillsammans med Statistiska Centralbyrån genomfört en undersökning av hur det var ställt med mångfalden inom svensk idrott. Resultatet visade att väldigt få invandrare är representerade som förtroendevalda i föreningar och förbund. På utövarsidan däremot har idrotten tjänat framgångsrikt som en introduktion i det svenska samhället. Betydligt bättre än både skolan och arbetslivet, menar Erik Strand.

– Många av oss har med egna ögon bevittnat hur dåligt integrationen fungerar i arbetslivet. Men i idrotten finns andra förutsättningar, där blir vi bedömda efter prestation i första hand. En vänsterback är i första hand en vänsterback, oavsett nationalitet.

Han berättar en solskenshistoria om en fotbollsförening i norra Sverige som tappat i medlemstal och då vände sig till den närliggande flyktingmottagningen för att rekrytera nya medlemmar. Idag är de en bärkraftig förening med 50 medlemmar, från 17 olika nationer.

– Det finns självklart fortfarande mycket att göra och många frågor att ta tag i även inom idrotten. Men idrotten kan ibland fungera som en väg för att överbrygga motsättningar. Jag vill lyfta fram att idrottens betydelse är större än man tror, säger Erik Strand.

Orättvis fördelning
Frågan är om kommunens pengar används där de bäst behövs? Utvärderingar visar att det finns brister, att fördelningen av offentliga medel är långt ifrån rättvis. Lagsporter som utövas av pojkar på hög nivå får betydligt mer stöd än individbaserad idrott som främst attraherar flickor på motionärnivå.

Trenderna i samhället visar dessutom på en förändring i den organiserade föreningsidrotten. Alltfler utöver individuella idrottsgrenar istället för lagsporter. Spontanidrott – i parker, på boulebanor, i klätterställningar – blir allt populärare på den organiserade idrottens bekostnad. Dessutom ökar antalet pensionärer och därmed ett behov att skapa möjligheter för nya målgrupper.

Att tillhandahålla infrastruktur som tillgodoser medborgarnas skiftande behov blir en utmaning framöver.

Det är också viktigt att våra idrottsanläggningar blir tillgängliga för alla utövare. Sedan ett antal år tillbaka byggs det idrottsanläggningar i stor omfattning, i alla landets kommuner. Går det verkligen att motivera dyra arenor i minsta lilla kommun?

– Det finns naturligtvis vissa undantag men ur ett brett perspektiv är det väldigt lätt att motivera beslutet att bygga samlingspunkter där idrottslivet, i alla dess former, kan träffas, säger Erik Strand.

Han framhåller Lindesberg som exempel.
– Jag blev imponerad av hur en liten ort med bara 8 000 invånare vågat realisera en så stor investering i en arena, och de resultat de presenterar.

Han menar han att det är en god investering för en kommun att locka barn och ungdomar till idrotten, ge dem en meningsfull och rolig sysselsättning som håller dem borta från gatorna.

– Ge förutsättningar för att träffas, och då pratar jag inte om stora arenaanläggningar utan lika gärna om enkla former.

Erik Strand vill inte sticka under stol med att idrotten också dras med vissa problem, precis som samhället i stort.

– Men med tanke på hur många utövare som finns så vill jag mena att det är en liten minoritet.