Kommuner kan spara på politiken

Landets kommuner kan spara 1,7 miljarder kronor på politisk verksamhet. Det hävdar föreningen Skattebetalarna som i ett första steg i en större kartläggning granskat kostnaderna för kommunernas minsta verksamhetsområde: politisk verksamhet.
OFFENTLIGA AFFÄRER söker Skattebetalarnas chefekonom Sofia Linder för en kommentar. Hon står bakom analysen vars syfte är att identifiera möjliga effektiviseringar och på så sätt lösgöra resurser, antingen till ökade anslag för kommunal kärnverksamhet, eller för att möjliggöra ett lägre skatteuttag.
I föreningens tidning Sunt Förnuft säger Skattebetalarnas vd Joacim Olsson:
– Det är upprörande siffror vi fått fram. Kostnader för politisk verksamhet varierar kraftigt mellan jämförbara kommuner.
Området politisk verksamhet omfattar utgiftsområdena nämnd- och styrelseverksamhet, stöd till politiska partier, revision och övrig politisk verksamhet och står för 1,2 procent av kommunernas utgifter för egentlig verksamhet. Totalt omfattar verksamhetsområdet nästan 6,7 miljarder kronor år 2014.
Resultatet av undersökningen visar en besparingspotential på minst 800 miljoner kronor bara genom att kommuner med höga kostnader för politisk verksamhet minskar sina utgifter till samma nivå som genomsnittet för jämförbara kommuner. Det motsvarar 1 780 nya lärartjänster, enligt Skattebetalarna.
Med ”jämförbara kommuner” avses måttet befolkningsunderlag. Om de kommuner som har höga kostnader istället effektiviserar den politiska verksamheten till samma nivå som de mest effektiva av jämförbara kommuner uppstår en besparingspotential på nästan 1,7 miljarder kronor, eller 3 650 nya lärartjänster, hävdar Skattebetalarna.
”Det påstås ofta att politisk verksamhet måste få kosta. Lika rimligt är dock att även kostnader för politiker och politiska partier och annat som hör till detta verksamhetsområde granskas och vägs mot vad pengarna annars skulle ha kunnat användas till”, skriver organisationen i rapporten.
Man ifrågasätter att den kommun i landet som lägger mest skattekronor per invånare på politisk verksamhet – Dorotea i Västerbotten – är mer demokratisk än grannkommunen Malå som har likvärdigt befolkningsunderlag men där kostnaden är mer än hälften så låg.
”På samma sätt tyder inget på att folkstyret i Halmstad är bättre än i Östersund eller att Örebro har mer demokrati än Västerås. Ändå kostar den politiska verksamheten olika mycket”, heter det.
– Att prioritera och effektivisera borde stå överst på den politiska dagordningen. Nu tar vi den debatten, avslutar Joacim Olsson, vd, Skattebetalarna.
Bilden: Sofia Linder, chefekonom på Skattebetalarna. Foto: Skattebetalarnas förening.
Läs hela rapporten här