Konferensen igång på Nackastrand
Kvart i nio i morse öppnade Lennart Ekdal MÖTESPLATS OFFENTLIGA AFFÄRER 2021. Förste talare var Fredrik Andersson, Professor i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet.
Han har under 30 år forskat om och arbetat med offentlig-privata samarbeten, offentlig upphandling och beskattning. Han menar att de offentliga finanserna är avgörande för att klara välfärdens utmaningar framåt.
Den ekonomiska framtiden och hur den ser ut efter Corona-pandemin samt prognoserna för tillväxt och statsfinanser stakades ut av professorn. Han gjorde även nedslag inom geopolitiken och den globala ekonomin.
Professorn inledde med att ge ”Corona-take aways”, en form av omvärldsanalys efter pandemin. Världekonomin uppvisade ett uppseendeväckande motstånd – med varierande grad av nerstängning. Europa drabbades i flera avseenden mer än övriga världen. Betydelsen av innovation överskattas på kort sikt men underskattas på lång sikt. Vad händer med hur vi bor och jobbar på lång sikt. Kommer vi att bo på ett annat sätt? Kommer urbaniseringen att utmanas av det som hänt? Uppkoppling är ganska nytt, de riktigt breda effekterna återstår ännu att se, även om datorn är hundra år gammal och Internet är 25 år.
När det gäller offentlig sektor och statsfinanser så har de påverkats väsentligt. Upplåningen som finansierat stödåtgärderna är billig. De offentliga utgifterna har ökat samtidigt som skatteintäkterna minskat! 10 procent av BNP i stödpaket, sammantaget en kostnad kring 20 procent av BNP. Pandemin har brutit en långsiktig utvecklingstrend av minskande fattigdom som pågått under ett antal år. Den amerikanska offentliga sektorn är starkt underbalanserad. USA har en skuldnivå på 100 procent av BNP, liksom bland andra Grekland, Italien, Portugal, Spanien, Cypern och Frankrike. Sverige är bland de länder som har lägst offentliga underskott. Låneskulden är 40 procent av BNP, hälften av ett europeiskt genomsnitt. Kommunsektorn är även den balanserad, den har tillförts resurser.
Inflation är ämnet för dagen, globalt sker en stark uppgång. Energi och livsmedel driver prisutvecklingen. I Sverige är inflationen på väg upp till nivåer som vi inte sett på länge. Den förväntas dock falla tillbaka under 2022. Många anser dock att det står och väger. En del associerar till 70-talet då det rådde stagflation med inflation. Energipriserna har blivit ”kanariefågeln i gruvan” som varnar för en kommande inflation. Investerar börja lämna de fossila råvarorna.
Livsmedel och geopolitik har också fått förnyad aktualitet. Ryssland som varit importberoende har blivit ledande livsmedelsexportör. Detta hade jag inte en aning om förrän jag läste det i en rapport. I ett längre perspektiv är det inte dramatisk men uppgången är markant.
Leveranörskedjor är ytterligare en problematik som speglas i medier. Containerfraktpriset i Kina har mångdubblats… Den kinesiska Fastighetsgiganten Evergrand är illa ute men kommer nog inte att gå i konkurs på riktigt. Klimatfrågan är en stor fråga som kommer att påverka oss. Sammanfattningsvis finns mycket hopp i den strukturomvandling som initierats av pandemin.