Krav bör tas bort när nya ställs

– Varje gång vi ställer ett nytt krav i en upphandling bör vi fråga oss – vilka krav kan vi då ta bort? Det sa Rikard Jermsten, generaldirektör, Konkurrensverket, på en SNS-konferens om sysselsättningskrav i offentlig upphandling den 2 maj 2019.
OFFENTLIGA AFFÄRER var på plats för att lyssna när en namnkunnig skara talare utvecklade ämnet hos Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) på Jakobsbergsgatan i Stockholm.
En halvdag var utannonserad och eftermiddagen fylldes med inlägg av experter av olika slag från universitet, myndigheter, näringsliv, inköp/upphandling, fackförbund, med flera. Det rådde samstämmighet kring att sysselsättningskrav både får ställas och att de kan utgöra ett verktyg för att få in personer som står långt från arbetsmarknaden i jobb. Inte minst nysvenskar. Men det är långt ifrån okomplicerat att ställa sådana krav, samt att följa upp och utvärdera effekterna av dem.
Rikard Jermsten, gd, Konkurrensverket.
Viktigt att följa upp
Konkurrensverkets gd påpekade att lagen ger flera möjligheter att ställa sysselsättningskrav. Att ställa krav i upphandling kan vara ett sätt att uppnå målen. Men det är inte utan risker. Kravställandet kan innebära att vi tappar i effektivitet, varnade han. Minst lika viktigt är att minska antalet krav som inte är relevanta. Sysselsättningskrav kan vara bra att ställa och kan främja social integration. De ska vara relevanta, tydliga och proportionella. Dessutom är det viktigt att följa upp!
På Konkurrensverkets webbplats finns en rapport som utvecklar frågeställningen: ”Rapport: metoder för att utvärdera sysselsättningskrav vid offentlig upphandling – en översikt 2017:2.”
”Inte hur som helst”
Andrea Sundstrand, Juridicum, Stockholms universitet, menade att sysselsättningkrav kan ställas, men inte ”hur som helst”. Det visa EU-domar.
– Vi måste ha en balans mellan kraven vi ställer och det som företagen klarar av. Ställer vi för hårda krav så kanske vi ska lyfta över politiska krav till andra områden och inte lägga allt på offentlig upphandling, förklarade Andrea Sundstrand.
Birgitta Laurent, Svenskt Näringsliv, tycker att det är tveksamt med sysselsättningskrav innan vi utvärderat dem.
– När vi ställer sådana krav i upphandling når vi de vinnande företagen, men inte tvåan och trean. Jag har inte sett exenpel som visar att detta är framkomligt och är orolig för ännu fler krav. Risken när vi lägger på fler krav är att vi öppnar upp för fler oseriösa aktörer. Bara för att något är lagligt så är det kanske inte alltid lämpligt, menade Birgitta Laurent.
Stöd från myndighet
Inger Ek, generaldirektör Upphandlingsmyndigheten, pekade på att det finns ett stöd på stödmyndighetens webb för hur man kan ställa kraven.
– Det är skattebetalarnas pengar vi rör oss med, de ska användas bra och förnuftigt. Sysselsättningskrav kanske inte ska ställas i varje enskild upphandling utan när det passar och är befogat, menade hon.
I nr 2 / 2019 av OFFENTLIGA AFFÄRER publiceras en artikel med fler reflektioner och kommentarer från övriga medverkande på halvdagskonferensen.
Bilden: Rikard Jermsten, gd, Konkurrensverket. Foto: Bo Höglander.