Nej till stärkt tjänstemannaansvar

En utredning har kommit fram till att tjänstemannaansvaret inte ska stärkas.
– Ett alltför strängt och onyanserat straffansvar riskerar enligt vår bedömning att skapa en osäkerhetskultur med tjänstemän som är rädda för att fatta beslut, menar utredarna i ett betänkande som lades fram för regeringen i början av februari 2022.

”De principiella skäl som kan anföras för ett utvidgat tjänstefelsansvar väger enligt vår mening inte upp riskerna med en sådan utvidgning. Vi föreslår därför inte några ändringar i det straffrättsliga tjänstefelsansvaret” heter det vidare i betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2).

”Skulle vara negativt”
Utredarna menar vidare att ett skärpt tjänstemannaansvar ”skulle vara negativt för många verksamheter och inte minst där det ställs krav på den enskilda personen att kunna fatta snabba beslut; exempelvis inom polisen”. Man anser också att ”dessa risker” skulle kunna förstärkas av att många tjänstemän upplever att de i allt större utsträckning utsätts för våld, hot och trakasserier från allmänheten.  ”I förlängningen skulle ett utvidgat tjänstefelsansvar av angivna skäl kunna medföra problem att rekrytera och upprätthålla kompetens inom viktiga funktioner i samhället där det redan ställs höga krav på den enskilda tjänstemannen.”

Bakgrunden är bland annat att Sveriges Riksdag i ett tillkännagivande 2018 uppmanade regeringen att komma med förslag på ett utvidgat tjänstemannaansvar. Regeringen dröjde men bakade så småningom in frågan ihop med ett antal andra i en utredning som tillsattes den 14 maj 2020.

Avskaffades 1976
Fram till mitten av 1970-talet kunde enskilda tjänstemän i stat, kommuner och regioner (då landsting) straffas rättsligt för betydligt fler förseelser än i dag. Men 1976 avskaffades tjänstemannaansvaret och kvar blev brottet tjänstefel. 

Den utredning som nu tittat på frågan fick alltså en rad frågeställningar att hantera. Uppdraget blev i stort att:

• ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd bör utformas,

• analysera behovet och lämpligheten av en lagändring som innebär att brottet våld eller hot mot tjänsteman delas upp och att straffskalan för våld mot tjänsteman skärps,

• ta ställning till om det finns behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd mot brott som riktar sig mot någon som utövar sin yttrandefrihet, särskilt inom ramen för yrkesmässigt bedriven nyhetsförmedling eller annan journalistisk verksamhet, och överväga hur ett sådant skydd bör utformas, och

• överväga och ta ställning till om det straffrättsliga ansvaret för tjänstefel bör utvidgas och om straffskalan för brott mot tystnadsplikt bör skärpas.

Gått under radarn
Utredningen har i stor utsträckning gått under radarn, konstaterade Dagens Samhälle för ungefär ett år sedan (mars 2021). Såväl jurister som organisationer som tidningen varit i kontakt med har varit ovetande om att den inlett sitt arbete. ”Kanske beror det på att den ingår som en del i utredningen om ökat straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner”, spekulerade DS.

Möts av kritik
Nu är utredningen lagt fram sitt betänkande möts den av kritik i den del som berör tjänstemannaansvaret och det uppdrag som riksdagen tillkännagav regeringen. Christian Ekström, vd Skatte­betalarna, och Josefin Utas, Slöseriombuds­mannen, riktade nyligen (SvD 2022-02-10) kritik mot utredningen och dess slutsats (i denna del) på debattplats. De anser att riksdagen omedelbart bör kräva att en ny utredning – med ett specifikt uppdrag om att utvidga det straffbara området för tjänstefel – tillsätts.

– Vi kan inte ha en regering som uppenbart obstruerar mot riksdagens beslut, särskilt inte om det uppenbara skälet är att skydda sitt eget skinn, menar Ekström och Utas.

Den 9 februari 2022 skrev nättidningen Altinget att Moderaterna är beredda att ta frågan om ett skärpt tjänstemannaansvar med sig in i valrörelsen. Tidigare har Ida Drougge (M) deklarerat att ”bland det viktigaste vi kan göra är att införa ett riktigt tjänstemannaansvar, att utkräva ansvar när ansvariga gör fel.” Även riksdagsledamöter från andra partier har tagit upp frågan i riksdagen, innan utredningen tillsattes.

Läs hela betänkandet här:

https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2022/02/sou-20222/