Ny handbok underlättar etablering
I den nya handboken Etableringsledarskap beskriver de seniora näringslivsprofilerna Christer Asplund och Peter Nygårds den betydelse som etableringar har för lokal tillväxt och utveckling i Sverige.
Med boken visar de på hur ett framgångsrikt arbete med att attrahera investeringar kan genomföras på lokal nivå. Framgång beror till stor del på ledarskap och organisation som finns på den plats där den potentiella etableringen ska äga rum.
I Etableringsledarskap – en handbok: Så gör vi platsen attraktiv för investeringar delas praktiska erfarenheter som beskriver verkliga och ofta dramatiska, lokala beslutsprocesser. Syftet är att visa hur etableringarna ofta går till och vad som krävs för att lyckas attrahera nya investeringar. Författarna vill stimulera till fler lyckosamma etableringsprocesser i hela landet.
Att attrahera investeringar och företagsetableringar har blivit många kommuners ”livlina” för att få ökad tillväxt och bättre ekonomi. Men rimligen är förutsättningarna olika för olika kommuner. Några har ett läge som inbjuder till etablerandet av logistikcentra och liknande, andra har en naturgiven geografisk närhet till kontinenten och den europeiska marknaden. Har kommunerna svårt att inse sina styrkor/svagheter, enligt ert sätt att se det?
– Det är egentligen naturligt att kommunernas näringslivskontor och andra lokala beslutsinstanser ofta prioriterar sådant arbete som handlar om service åt de redan befintliga företagen. Dessa har naturliga förväntningar på service av olika slag. Då kan det bli svårt att lägga tid på nyetableringar med helt okända eller bara delvis kända externa aktörer. Vi har sett många sådana exempel. När service åt det befintliga näringslivet kanske slukar 90 procent av tiden blir det bara tio procent kvar för att etablera kontakter med företag som är on the move.
– Mot denna bakgrund gäller det att säkerställa uppföljande resurser för nytillkommande företag, som dessutom ofta vet väldigt lite om platsen. Detta kräver en öppen omvärldssyn och strategisk förmåga inom till exempel kommunens administration. Det är därför viktigt att kommunen diskuterar hur man ska hantera etableringsfrågor innan de dyker upp. Vissa kommuner i Sverige tränar sig faktiskt på detta i förväg så att man kan arbeta professionellt och planerat med etableringsfrågor. Etableringshandboken ger mängder med råd om hur arbetet ska organiseras på ett effektivt sätt.
Vad är första steget när en ort/kommun ska påbörja ett arbete med att identifiera sina bästa tillgångar och förutsättningar för att få företag att etablera sig?
– Det allra första steget är att göra sig proaktiv i omvärldsspaningen och förbereda sig för nyetableringar och nya investerare. Sverige har allt att vinna på att ge prioritet åt ett sådant arbete. Ny hållbarhetsteknik är ett hett område med mängder av företag som letar efter nya produktionsförutsättningar. Många företag börjar dessutom leta efter produktionsförutsättningar närmare den europeiska marknaden för att kunna minska de logistiska och osäkra leveranskedjorna från till exempel det statskapitalistiska Kina. Här behöver kommunerna, gärna i samarbete med svenska myndigheter, liera sig för att spetsa sina erbjudanden. Tillståndsgivning och finansieringsupplägg måste dessutom ske snabbare. Här behöver Sveriges aktörer på olika nivåer bättra sig för att matcha exempelvis finnar, tyskar och spanjorer.
Något som ofta nämns i detta sammanhang är vikten av att en kommun bryr sig om och uppmärksammar de befintliga företagen på orten. Precis som att ett företag bör värna sina befintliga kunder. Hur ser ni på detta?
– Se svaret på första frågan! Vi kan möjligen lägga till att det finns oanade möjligheter att promovera offentlig upphandling som ett effektivt sätt att skapa ett bra rykte för platsen genom att aktivera den offentliga upphandlingen. Här är det mesta ogjort. Den stora offentliga upphandlingsvolymen kan användas för att visa upp nya produkter och tjänster via rena innovationsupphandlingar. Vissa platser i Sverige har tagit fasta på detta tema. Ur företagens utgångspunkt kan det vara av stort värde att tidigt kunna verifiera en produkt eller tjänst under verkliga förhållanden.
Vad vill ni lägga till i övrigt utifrån era erfarenheter och aktuell diskussion på området?
– Sverige behöver mer av proaktiv omvärldsspaning för att stärka tillväxten och få en större bredd på tillväxten och nyföretagandet – även bland mindre företag. Det gäller att i etableringsarbetet även inkludera ett bättre arbete på talangjaktens område. Även inflyttande talanger kan sålunda ses som en välkommen etablering. Den internationella konkurrensen om talanger (yrkesskickliga personer som är specialister på aktuella områden på just den industri som finns på den enskilda platsen) håller på att bli en prioriterad fråga. Ludvika och Lund har i kölvattnet av stora etableringar ansträngt sig att ta sats i talangjakten. Även detta reds ut med praktiska lösningar i Etableringshandboken.
Om författarna
Christer Asplund har en mångårig erfarenhet som konsult inom svenskt och internationellt näringsliv med betoning på ledarskapsfrågor. Hans fokus är lokal utveckling, attraktionsbyggande för investeringar och förhandlingsteknik. Christer har dokumenterat sina erfarenheter i en rad böcker som belyser ledarskaps-, investerings- och etableringsfrågor i flera perspektiv. Många av projekten är också självupplevda och gäller både Norden och övrig internationell marknad. Christer har bland annat varit näringslivsdirektör i Stockholm Stad.
Peter Nygårds har en lång erfarenhet av näringslivsfrågor och etablering av industriverksamhet. Som statssekreterare fick han hantera flera stora företagsförändringar förorsakade av globala strukturella förändringar. Han har haft ledande positioner i energi- och finansbranscherna. På senare år har han, vid sidan av många styrelseuppdrag, varit engagerad i det som kallas den gröna omställningen. Peter har haft ansvar för att identifiera de platser som varit mest lämpade för etableringen av batteriföretaget Northvolt och stålföretaget H2 Green Steel.