Nya lagförslag mot penningtvätt och terrorism

Sveriges finansunderrättelseenhet, Finanspolisen, får bättre tillgång till information ur register och databaser och till information från både myndigheter och andra aktörer. Dessutom får finanspolisen och SÄPO utökade befogenheter.

Det är några av förslagen som 2022 års Penningtvättsutredning med Helena Rosén Andersson, särskild utredare, i spetsen nyligen lade fram i ett betänkande; Ett nytt regelverk mot penningtvätt och finansiering av terrorism (SOU 2024:58).

Särskilda utredaren Helena Rosén Andersson,
advokat på Advokatfirman Vinge och f.d. justitieråd
i Högsta förvaltningsdomstolen. Foto: Vinge.

EU har beslutat om ändringar i det EU-rättsliga regelverket mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Medlemsländerna är skyldiga att anpassa nationell lagstiftning till de nya EU-reglerna.

– Utredningens uppdrag har varit att ta fram en sådan anpassad svensk lagstiftning, berättar Helena Rosén Andersson för OFFENTLIGA AFFÄRER som intervjuat henne via e-post. Helena Rosén Andersson ärverksam som advokat på Advokatfirman Vinge och före detta justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen.

Varför behöver reglerna om penningtvätt ändras?

Skälet är att EU har beslutat om ändringar i det EU-rättsliga regelverket mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Bakgrunden är att penningtvätt och finansiering av terrorism hotar de finansiella systemen och undergräver demokratin. För att upprätthålla stabiliteten i de finansiella systemen behövs därför effektivare regler för att motverka penningtvätt och finansiering. Samtidigt behöver grundläggande rättssäkerhetskrav och integritetsskyddskrav respekteras.

De nya reglerna utgörs av en förordning, penningtvättsförordningen, ett nytt penningtvättsdirektiv (det sjätte penningtvättsdirektivet) och en förordning som reglerar den nya EU-myndigheten AMLA (Authority for Anti-Money Laundering and Countering the Financing of Terrorism).

EU:s medlemsländer är skyldiga att anpassa nationell lagstiftning till de nya EU-reglerna. Utredningens uppdrag har varit att ta fram en sådan anpassad svensk lagstiftning.

Vilken/vilka är enligt din mening den/de viktigaste förslagen i betänkandet?

Vi föreslår en ny penningtvättslag som ersätter den befintliga penningtvättslagen och lagen om registrering av verkliga huvudmän (den s.k. registerlagen). I penningtvättslagen finns det framför allt bestämmelser som genomför det sjätte penningtvättsdirektivet.

Viktiga ändringar är att Sveriges finansunderrättelseenhet, Finanspolisen, får bättre tillgång till information ur register och databaser och till information från både myndigheter och andra aktörer.

Dessutom får finanspolisen och SÄPO utökade befogenheter att fatta dispositionsförbud (från två till tio dagar rörande transaktioner) och det inkluderar även affärsförbindelser (högst 5 dagar). Vidare får kreditinstitut tillgång till uppgifter i det så kallade konto- och värdefackssystemet, det införs en kontantförbudsgräns om 10 000 euro inom EU och för kreditinstitut höjs sanktionsavgifterna vid överträdelser.

Bolagsverket får större befogenheter

Andra viktiga ändringar är att Bolagsverket får större befogenheter att kontrollera att uppgifter i registret över verkliga huvudmän är mer korrekta, adekvata och aktuella. Bolagsverket får också fler sanktionsmöjligheter. Bland annat får Bolagsverket som yttersta åtgärd besluta om tvångslikvidation av aktiebolag och ekonomiska föreningar och om att avregistrera handelsbolag.

Enligt de nya EU-reglerna ska som utgångspunkt alla juridiska personer anmäla verklig huvudman – eller om det saknas – ledande befattningshavare till Bolagsverket. Därför behöver även alla ideella föreningar och registrerade trossamfund göra det.

Direkt och indirekt tillsyn

Dessutom kommer det förhållandet att AMLA inrättas att påverka hur tillsynen utformas och effektiviseras. AMLA kommer nämligen att bedriva såväl direkt tillsyn inom vissa områden som indirekt tillsyn tillsammans med de nationella tillsynsmyndigheterna.

Enligt de nya EU-reglerna ska en myndighet övervaka ett självreglerande organs, som Sveriges Advokatsamfunds, tillsyn enligt penningtvättlagstiftningen. Utredningen har föreslagit att Justitiekanslern utgör den myndighet som övervakar Sveriges Advokatsamfunds penningtvättstillsyn över advokater och advokatbolag.

Vad betyder det att EU-förhandlingarna om lagstiftningspaketet drog ut på tiden och att utredningen därför inte har kunnat lämna förslag grundade på de slutliga rättsakterna?

Eftersom EU:s lagstiftningspaket publicerades i EU:s officiella tidning först i somras så har utredningen, som startade sitt arbete redan hösten 2022 haft att utgå från rådets förhandlingsmandat.

De ändringar som därefter har skett i den fortsatta EU-processen fram till de slutligt antagna rättsakterna behöver Finansdepartementet se över och komplettera utredningens förslag med.

De slutgiltiga rättsakterna innebär bland annat följande, utöver det som utredningen har utgått från.

Professionella fotbollsklubbar och fotbollsagenter omfattas av regelverket.
Mer omfattande reglering av kryptotillgångssektorn.
Nya regler i penningtvättsförordningen om Private Public Partnerships för informationsutbyte.
Konto- och värdefackssystemet ska också omfatta bland annat konton med kryptotillgångar.
Chefer för regionala och lokala myndigheter ska anses vara PEP.