Ökad produktion – minskad miljöpåverkan

Sverige ett av få OECD-länder som både ökat jordbruksproduktionen och minskat dess miljö- och klimatpåverkan.
Den internationella organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, har utvärderat jordbrukets och livsmedelssektorns innovationssystem. Med innovationssystem menas kombinationen av aktörer, drivkrafter och spelregler som påverkar förmågan att skapa innovationer.
– Utvärdering visar att produktiviteten i det svenska jordbruket är stark och att jordbruket har minskat sin klimat- och miljöpåverkan, säger Joel Karlsson som bistått OECD i arbetet. Produktivitetstillväxten i Sverige har de senaste 25 åren varit högre än genomsnittet för EU:s medlemsländer.
Nya medlemsländer före
Sverige ligger dock efter de 13 nyaste medlemsländerna, exempelvis Polen, och de baltiska länderna, som upplevt en snabb strukturförändring och tillväxt när de integrerats i EU:s gemensamma marknad och politik.
Strukturförändringar är även den viktigaste förklaringen till Sveriges produktivitetstillväxt och minskad miljö- och klimatpåverkan, med ökad konkurrens och utveckling mot större och effektivare jordbruksföretag. Det har skett en omställning där mark och arbetskraft överförts till större och mer effektiva jordbruk.

Långsiktigt miljöarbete
Sverige är ett av få OECD-länder som lyckats minska jordbrukets miljö- och klimatpåverkan utan att produktionen har minskat. Bland annat har utsläppen av växthusgaser från jordbruket minskat. Användningen av insatsvaror som energi, vatten och gödningsmedel har blivit allt effektivare. Växtodlingen har ökat sin produktion och samtidigt minskat användningen av kväve och fosfor.

OECD-rekommendationer
Förutom att kartlägga jordbrukets innovationssystem har OECD även tagit fram en rad rekommendationer för hur jordbruket ska kunna öka sin produktivitet på ett hållbart sätt, bland annat behöver arbetet med livsmedelsstrategin accelerera för att möta behovet av kunskap och innovationer i livsmedelskedjan. OECD ser också ett behov att förbättra styrningen inom hela innovationssystemet.

Nationell livsmedelsstrategi
Den nationella livsmedelsstrategin med sikte mot år 2030, antogs av riksdagen den 20 juni 2017 och är den första svenska livsmedelsstrategin som omfattar hela livsmedelskedjan. En långsiktig strategi ska bidra till att potentialen för hela livsmedelskedjan nyttjas fullt ut. Det innebär ”en ökad och hållbar produktion av mat som kan leda till fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet och ge konsumenter, oavsett bakgrund, bättre förutsättningar att göra medvetna val”.
Källor: Jordbruksverket, regeringskansliet.