Öppna data kan nyttjas bättre
Pandemin har medfört att digitaliseringen har accelererat. Men Sverige måste bli betydligt bättre på att använda öppna offentliga data för att utveckla tjänster till medborgarna. Det framkom vid ett panelsamtal på eFörvaltningsdagarna.
– Vi vill kunna utveckla användandet av myndighetsdata och data som individen har kontroll på och som är maskinläsbara, sa Anna Eriksson, generaldirektör DIGG, myndigheten för digital förvaltning.
Det var i ett panelsamtal med rubriken Den gemensamma digitaliseringens utmaningar och möjligheter, på eFörvaltningsdagarna. Dagarna som arrangeras ihop med Välfärdsdagarna sker helt digitalt onsdagen den 20 januari och torsdagen den 21 januari. Skälet till att man samarrangerar är de eFörvaltningsdagar som skulle ha hållits 2020 har måst skjutas fram på grund av pandemin.
Anna Eriksson konstaterade att vi är väldigt öppna i Sverige när det gäller att lämna ut offentliga uppgifter. Kontaktar man en myndighet och begär ut något så får man det. Men vi är inte så proaktiva och det är inte alltid lätt att hitta data, tillade hon.
Data kan missbrukas
Peder Sjölander, IT-direktör/CIO, Skatteverket , höll delvis med men höjde samtidigt ett varningens finger. Han menar att varje gång man öppnar upp och till exempel samkör data från skilda myndigheter så skapas nya och stora möjligheter, men också en hotbild – man kan få ut väldigt mycket data som kan brukas men även missbrukas. Säkerheten måste garanteras, när myndigheter agerar digitalt måste allt vara rätt och slarv är bannlyst.
På moderator Beata Wickboms fråga vad har digitaliseringen har betytt under pandemiåret så menade Peder Sjölander att digitaliseringen är här för att stanna.
– När man väl sjösatt en digital tjänst så går det inte att backa, slog han fast. Att söka Coronastöd till företagen som politikerna tog beslut om, är ett exempel. I Skatteverket är 80 procent av all handläggning automatiserad. Hela verksamheten är i princip digitaliserad.
Ökat samarbete privat-offentligt
Åsa Zetterberg, IT och Telekomföretagen slog fast att massor har kunnat hända på kort tid. Samspelet, dels mellan företag och företag, och dels mellan offentlig sektor och IT-företagen har accelererat.
– Vi har fått kroka arm litet snabbare och tagit hand om det som redan fanns. När saker och ting bara måste fungera så sker en hårdare prioritering. Nu finns en insikt om att man inte klarar det hela vägen själv utan att samverkan behövs. Lärdomen är att vi behöver hjälpas åt, sa Åsa Zetterberg.
Digitala EU-intyg
Vilka nya användarkrav kan vi se framöver, frågade moderatorn och riktade sig till Åsa Barton, policy officer i EU-Kommissionens digitaliseringsarbete.
– När Covid-situationen tog fart blev vi kontaktade av medlemsländer med frågan om vi kunde koordinera alla appar och arbetet kring detta. Nu tittar vi på hur vi kan göra digitala versioner av vaccinationscertifikat som kan fungera när man reser mellan länderna. Flera länder kommer sannolikt att kräva intyg om att man är vaccinerad. Vi behöver koppla samman digital-ID med digitala körkort, vaccinationsintyg, pass och många andra tjänster för att underlätta för medborgarna, menar Åsa Barton.
Digitalt utanförskap
Flera paneldeltagare var överens om att det trots att utvecklingen tagit stora kliv framåt så återstår mycket att göra. Sex av tio svenska stor mer eller mindre utanför digitaliseringen
Anna Eriksson berömde Skatteverket som ett bra exempel på digitalisering men påpekade samtidigt att det finns andra exempel då det inte är lika enkelt, som att boka Covid-tester ute i regionerna.
Åsa Zetterberg höll med om att vi går ut ur pandemin stärkta i vissa delar, sårbarheten har minskat. Men att människor ska kunna koppla upp sig på lika villkor är fortfarande en utmaning när sex av tio fortfarande befinner sig i digitalt utanförskap.
Tydligare ledarskap
Branschen efterfrågar ett tydligare politiskt ledarskap över tid – ett koncernperspektiv som bidrar till att driva på digitaliseringen framåt. Dessutom behövs investeringar, Sverige satsar jämförelsevis litet.
– Det offentliga måste tydliggöra vad man efterfrågar från de privata aktörerna. Starka partnerskap kan bygga Sverige starkt framåt, summerade Åsa Zetterberg.
Hm. Myndigheter är inte företag. Kan vi vara överens om det med en gång?
”Branschen efterfrågar ett tydligare politiskt ledarskap över tid – ett koncernperspektiv som bidrar till att driva på digitaliseringen framåt. Dessutom behövs investeringar, Sverige satsar jämförelsevis litet.”
Sedan så är det bra att göra offentliga data tillgängliga via fria API:er, för nedladdning eller webbsidor som är anpassade för datorer. Dessa måste vara öppna och bör vara fria att använda.
Detta gör naturligtvis att datat måste analyseras så att det inte kan missbrukas, även när det samkörs med andra myndigheters data. Detta är ett komplext arbete, som jag tror att Peter Sjölander var ute efter.
Bara för att myndigheter förbjuds att samköra register gör inte att andra hindras från det, även om de gör det i egna program och kopia på data från myndigheter.
Därför är data om personer känsliga att öppna, medans exempelvis generell statistik och kunskap om annan data inte problematiskt.
Men finns data öppet, så kan personer och företag använda dem, ofta på nya och innovativa sätt som myndigheterna själva varken kan och/eller har resurser att göra.
Så slutligen. ”Staten är en rättsordning, inget företag!”, Inga-Britt Ahlenius, f.d. riksrevisor och f.d. undergeneralsekreterare, FN.