Oroväckande trend med färre anbud
Det är en ”oroväckande trend” att antalet anbud per upphandling minskar, enligt den senaste årliga rapporten från Upphandlingsmyndigheten och Konkurrensverket.
Enligt de bägge myndigheterna annonseras varje år cirka 18.500 offentliga upphandlingar i Sverige. Antalet anbud var 2017 i genomsnitt 4,1 per upphandling. I nästan var femte upphandling finns det bara en enda anbudsgivare.
– Det är en oroväckande trend. Med fler leverantörer som deltar i upphandlingen och lägger anbud så stärks konkurrensen. Det leder till bättre hushållning med våra gemensamma resurser, säger Rikard Jermsten, generaldirektör på Konkurrensverket.
Han vill se fler anbud vid upphandlingar och kommer därför att ta initiativ för att undersöka varför antalet anbud i upphandlingar sjunker.
Företagarna inte förvånade
Patrik Nilsson, samhällspolitisk chef på Företagarna, är inte förvånad.
– Våra medlemmar vill att det ska vara så enkelt som möjligt. Det är ofta krånglet som är problemet. Och att upphandlingarna inte delas upp. Många småföretag väljer att inte delta i upphandlingarna när kravlistan blir för omfattande eller affären för stor. Det är ju stora resurser som tas i anspråk för att delta i en upphandlingsprocess.
Sammanfattningsvis landar Företagarnas synpunkter på svensk offentlig upphandling i tre huvudpunkter som köparsidan bör tänka på:
- Försök dela upp upphandlingarna i delar.
- Gör det så enkelt och lättförståeligt som möjligt
- Se till andra värden är pris, till exempel kvalitet.
En sjättedel av BNP
Värdet av de upphandlingspliktiga inköpen i Sverige uppgick 2016 till 683 miljarder kronor eller en sjättedel av BNP, enligt aktuella rapporten Statistik om offentlig upphandling som ges ut av Upphandlingsmyndigheten och Konkurrensverket. Två tydliga trender är att såväl antalet anbud per upphandling som andelen överprövningar minskar.
Fler som räknar
Det finns fler som också räknar på Sveriges offentliga upphandlingar. Henrik Stålne är researcher och kundansvarig på Dagens Samhälle Insikt. (DSI), som tagit över den rollen av företaget Doublecheck.
OA: Era beräkningar ligger högre än de officiella siffrorna från myndigheterna.
– Det stämmer som du säger att våra siffror är högre än vad som anges på UH och KKV.
Vår totalsiffra för 2016 är 805,2 miljarder kronor. Och 827,9 miljarder kronor för 2017, uppger Henrik Stålne för OFFENTLIGA AFFÄRER.
Den kompletta artikeln publiceras i nr 5 / 2018 av OFFENTLIGA AFFÄRER.
Det är inte alls förvånande. När endast priset får råda och det sitter ängsliga rädda beslutsfattare på beslutande poster kommer detta att fortsätta.
Och det kommer att fördyra upphandlingarna avsevärt.
Ytterligare en anledning till varför man inte deltar i upphandlingar är för att många upphandlade enheter har bestämt i förväg vilket företag som ska få upphandlingen. De går ut i upphandling bara för att de måste, helt enkelt.
Att då gång efter annan lägga ner tid och kraft för att inse att det inte är seriöst, då hittar man andra vägar till affärer.
Vi har också vid ett par tillfällen upptäckt att de upphandlande enheterna inte kontrollerar de som vinner upphandlingen, om de är seriösa eller inte. Det var ganska enkelt för oss och borde därför vara enkelt även för de upphandlande enheterna.
/Charlotte L
Äntligen syns det även i statistiken att det stora administrativa krånglet endast ger utrymme till stora företag att lägga anbud i många fall. Anbudsdokument på 60 sidor, krav på ett flertal olika certifieringar (ibland helt obefogade med tanke på området för upphandling) samt krav på interna processer som egentligen gör det dyrare för beställare i slutändan. Kvalité behöver lyftas mer som krav då mindre företag inte kan prispressa på samma sätt. Märkligt är även att upphandlingarna ofta nämner redan valt IT-system för upphandlingen och sätter erfarenhetskrav på valt IT-system som endast kan mötas av befintlig leverantör. Samtidigt står jag för att man skall bibehålla redan etablerade leverantörskontakter men det kan också vara peka på varför antal anbud inte är så många. Välkomnar denna utredning och hoppas på många konkreta förbättringsförslag på hur våra gemensamma skattemedel behandlas.
Är inte alls förvånad. SKA Kraven på leverantören är ofta inte relevanta. Det känns många gånger som om man vill stänga ute leverantörer. I vårt företag så har vi t ex valt att inte svara på anbud från kommuner från Dalarna och uppåt då det känns som de hellre vill köpa av grannens kompis eller av ett lokalt företag. ”Du ska med 2 dagars varsel kunna inställa dig på ett möte i kommunens lokaler, ni ska ha ett showroom inom en radie av 2 mil från stadskyrkan osv.”
Det finns regler som styr vilka krav man får ställa, men kontrollen att dessa följs verkar totalt saknas. Får ofta till svar att man kan ju överklaga om kraven inte är relevanta, passar småföretag perfekt!
Tycker det är intressant att motivet till upphandling i den form som den bedrivs idag skulle vara hushållande av gemensamma resurser… Det stämmer naturligtvis inte, inte ens i närheten. Tanken med den offentliga upphandlingen som konkurrens på lika villkor, prispressning och korruptionshinder har spelat ut sin roll.
Grundfelet är att man tror att man kan hindra mygel med mer regler och system – det har inte funkat under mänsklighetens historia och kommer inte funka nu heller. De som vill mygla gör det. Den stora skillnaden är att med dagens regler och system så erhåller inte beställaren den bästa affären sett till kvalitet per krona. Den erhåller den bästa anbudsgivaren och i många fall den bäst juridiskt pålästa. Väldigt sällan får beställaren den leverantör hen anser vara bäst lämpad för att slutföra uppdraget till bästa ekonomi. I vart fall inte om upphandlingsreglerna följs till punkt och pricka.
Samtidigt blir upphandlingarna mer och mer krävande för att beställaren ska få det den söker och anbudsgivarna förväntas arbeta mer och mer pro bono. Känns väl rätt naturligt att de som kan finna sin marknad på fullt kommersiella grunder i ett sådant läge lämnar offentlighetens lekrum.
Till syvende och sist har vi skapat ett system som inte har förändrat skit med avseende på mygel, och definitivt inte sparat offentlighetens pengar, utan flyttat myglet in-house och lönsamheten till de som har utrymme att avsätta särskilda resurser för att kriga i offentlighetens lekrum.
Lösningen heter tilltro, förtroende och . Avsätt istället en del av vad den offentliga upphandlingen kostar offentligheten idag till att jaga och sätta dit de som myglar och utnyttjar systemet så blir garanterat effekten en helt annan.
Den seriöse beställaren kommer ändå alltid göra det den kan för att få den leverantör som den själv är övertygad om levererar det bästa slutresultatet till bästa ekonomi – oavsett upphandlingssystem eller ej.
Vi måste sluta skapa modeller, system och lagar som drabbar alla, för att hindra några procent som missbrukar dem. Lägg resurserna på att hantera myglarna istället för de som faktiskt sköter sig – och skapar sysselsättning skatteintäkter och håller ekorrhjulet snurrande.
Det är svårt att förstå hur ni tänker, det är inte bara priset. servicegraden från leverantör 40mil där ifrån mot 1,5 mil borde avskräcka en kommun . både miljömässigt och transport, och sedan åker man på fraktkostnad .
men en kommun är ju bara amatörer som tror att dom kan. Tyvärr.
Bäste generaldirektör,
Här finns inget att undersöka, ”alla” vet vilket faktorer som gör att regelverket för offentlig upphandling inte fungerar som det är avsett. Det är er uppgift att dels säkerställa att regelverket underlättar att göra affärer, dels att ansvariga inom offentlig verksamhet har personal som är ”experter” (certifierade) på regelverket och kan tillämpa detta med rimlig affärsmässighet. Ett av syftena är ju att förvalta och investera våra skattekronor på bästa sätt. Föreslår att ni tittar på statistiken över upphandlingar som måst göras om pga brister i upphandlingsunderlag och kompetens. Förenklat regelverk, ökade krav på kompetens och utbildning samt effektivare myndighetskontroll kan ni börja med i morgon. Här finns stora summor att spara, men viktigare är dock att vi underlättar där vi har vår framtida tillväxt.