Överenskommelser med SKR är olämpliga

Överenskommelser mellan staten och SKR är inte en lämplig form av samverkan. Det slår en utredning fast som under sommaren lämnat sitt betänkande till civilminister Erik Slottner. Krönikören och IT-säkerhetskonsulten Fia Ewald kallar SKR för en ”låtsasmyndighet och ett extra byråkratiskt lager i samhället”. OFFENTLIGA AFFÄRER har intervjuat henne.

Utredningen har haft rubriken ”En ändamålsenlig statlig samverkan med kommuner och regioner” och dess uppdrag har bland annat varit att kartlägga och analysera formerna för samverkan och dialog mellan staten och kommuner och regioner.

Den 20 juni 2024 rapporterade Dagens Samhälle om att regeringens utredare Lena Marcusson riktat skarp kritik mot SKR och att hon vill att staten slutar göra överenskommelser med organisationen.

– SKR har en form av offentlig makt som egentligen inte finns, säger hon och föreslår en helt ny modell för samverkan. ”Riksdagens roll som övervakare av regeringens styrning riskerar att urholkas, om regeringen i stor omfattning väljer överenskommelser med SKR i stället för styrning genom förvaltningsmyndigheterna”, skriver hon bland annat.

”Äntligen!”

Fia Ewald, datasäkerhetsexpert och fristående krönikör i Altinget utbrast den 26 juni 2024:

”Efter att själv skrivit om den mystiska konstruktionen SKR i många år känns det som ett stort ’ÄNTLIGEN!’ med en utredning som handlar om detta (även om utredningen även hade andra frågor att besvara).”

Fia Ewald. Arkivbild.

Under läsningen av utredningen slås hon av paradoxen i att ”SKR ständigt hävdar det kommunala självstyret för att befästa sin egen roll med tanke på att legitimiteten för det kommunala självstyret är den lokala demokratiska förankringen”.

Fia Ewald menar att i ett flertal av dessa sammanhang ”ligger SKR som ett mellanled mellan staten och kommuner/regioner trots att man inte har en lagreglerad roll”. Förutom visioner och strategier så sker en mängd överenskommelser mellan staten och SKR som också innebär att den privata föreningen får makt över distributionen mycket stora omfattande skattemedel. Olämpligheten i detta säger sig själv särskilt med tanke på att föreningen inte har något mandat att styra kommuner/regioner och att det helt saknas insyn i SKR:s verksamhet.

”Utredningens sammantagna bedömning är att överenskommelser mellan staten och SKR inte är en lämplig form av samverkan. Om överenskommelser med SKR ändå ingås bör dessa begränsas till att gälla politiska målsättningar, snarare än offentliga förvaltningsuppgifter. Överenskommelserna bör inte heller innebära att medel utbetalas till eller via SKR.”

OFFENTLIGA AFFÄRER ställde några frågor till Fia Ewald.

Har du fått några reaktioner, positiva eller negativa, på din krönika?

– Jag har ju skrivit så många år om just det här så att det finns väl en risk att jag uppfattas som tjatig men de reaktioner jag fått har varit mycket positiva. Det är allt fler som inser det absurda i den här konstruktionen som hanterar så mycket skattemedel och styr så många centrala frågor helt utan laglig reglering.

Vad tror/hoppas du blir följden av Lena Marcussons utredning?

– Utredningens stringenta argumentation borde göra det omöjligt att avvisa dess förslag men det är klart att det finns starka politiska intressen som gynnas av dagens situation så man vet ju aldrig. Förhoppningsvis så återställs en ordning där det är myndigheter med det fulla myndighetsansvaret, insynen och kompetensen också handhar myndighetsfrågor. Jag ser framför mig att SKR återgår till att vara den renodlade arbetsgivarorganisation som var det ursprungliga syftet och inte längre får möjlighet att vara en låtsasmyndighet och ett extra byråkratiskt lager i samhället.

Staten och SKR har i dag en lång rad avtal som täcker olika områden – hur blir det med dessa och vilken/vilka instanser kan staten teckna avtal med i stället för SKR?

– Det har ju varit det normala tidigare att sektorsansvariga myndigheter styr kommuner och regioner direkt så jag ser inga tydliga problem med det. Där det behövs avtal eller överenskommelser i olika konkreta frågor så är ju inte antalet parter i sig ett problem. 

Utredare debatterade

Den 20 juni 2024 hävdade Lena Marcusson, särskild utredare, professor i förvaltningsrätt, i Svenska Dagbladet: ”Regeringen bör välja andra former än överenskommelser med SKR för samverkan med kommuner och regioner.”

Hon menar att SKR med åren fått en allt större intern verksamhet och även en egen bolagsstruktur. Organisationen har i dag cirka 500 anställda, ett stort antal förtroendeuppdrag för kommunpolitikerna och en ganska omfattande bolagssektor.

Marcusson betonar att självstyrelsen är något som tillkommer varje kommun och region för sig som politisk enhet, inte en bas för ett kollektivt maktinnehav på nationell nivå. ”Den omfattande medelstilldelningen från staten och de många uppdragen till SKR i överenskommelserna har inneburit att det skett en uppbyggnad av en parallell, myndighetsliknande struktur”, framhåller utredaren.

Lena Marcusson anser att ”eftersom SKR är en ideell förening ansvarar organisationen inte inför riksdag, regering eller medborgare för sina beslut eller åtgärder.” Hon menar att de principer som utmärker den offentliga förvaltningen är inte är gällande hos SKR. Inte heller är bestämmelserna om allmänna handlingars offentlighet tillämpliga.

”Saknar legitimitet”

Frågan har diskuterats länge i det offentliga Sverige. I Altinget den 29 mars 2022 hävdades att

SKR saknar legitimitet och inte verkar i medborgarnas intresse, enligt två kända debattörer, professorn och statsvetaren Bo Rothstein och Louise Bringselius, docent i organisation och ledning och verksam som forskare på Handelshögskolan i Stockholm.

Louise Bringselius.

Rothsteins och Bringselius kritik förmedlades i en debattartikel i Dagens Nyheter där de båda beskrev organisationen som ”en dold maktstruktur” och ”en anomali både i vår demokrati och i vår offentliga förvaltning”. SKR:s dåvarande ordförande, Anders Knape, kontrade: ”Förvånande att de lyckas få in detta på DN Debatt”.

När OFFENTLIGA AFFÄRER kontaktar SKR för att kommentera den utredningen och Lena Marcussons slutsatser hänvisas vi till ett uttalande av Anders Henriksson, ordförande för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), publicerat den 20 juni 2024:

– Kommuner och regioner har huvudansvaret för välfärden och den dagliga kontakten med invånarna. Vi anser fortsatt att välfärden ska styras och utvecklas så nära invånarna som möjligt. Med det sagt håller vi helt med om att samverkan mellan den lokala och regionala, och den nationella nivån, behöver förbättras på olika sätt.

Han uppger vidare att SKR och dess medlemmar länge pläderat för generella statsbidrag.

– Men vi förstår om regeringen vill göra särskilda satsningar och då är våra överenskommelser ett bra sätt att arbeta för att sätta upp gemensamma mål och ha samsyn om riktningen för utvecklingsarbetet för att nå bästa resultat av satsningarna, säger Anders Henriksson på SKR:s webbplats.

Anders Henriksson.