Överprövningar försenar för miljarder

Överprövningarna av upphandlingar försenar och fördyrar både varor och tjänster. Pengar som skulle kunna frigöras till välfärden och förenkla kommunala verksamheter används istället till utdragna processer.
Det hävdar Vesna Jovic, vd Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), och Eva-Lotta Löwstedt Lundell, vd SKL Kommentus, i en debattartikel i Svenska Dagbladet den 3 februari 2019.
Vesna Jovic.
De menar att regler om överprövning behövs men att varken myndigheter, leverantörer eller samhället i stort tjänar på en långdragen handläggning eller att små formaliafel får prövas i upphandlingens alla faser.
Kostnader utreds inte
– Vi är kritiska till att samhällsekonomiska kostnader inte tillmäts verklig betydelse när nya regler övervägs för prövning av offentliga upphandlingar. Vi är också kritiska till att Förenklingsutredningen inte ens haft i uppdrag att analysera kostnaderna och att utreda och lämna förslag för att minska de långa handläggningstiderna. Ingen offentlig utredning har heller utrett samhällskostnaderna för överprövningar eller övervägt åtgärder till följd av en sådan analys, konstaterar SKL-topparna.
Eva-Lotta Löwstedt Lundell.
Debattörerna ger själva några exempel på vad förseningar konkret kan innebära i ökade kostnader. Tyresö kommun upphandlade en ombyggnad av ett vägavsnitt där en leverantör klagade på ett mindre formaliafel i det vinnande anbudet. Den totala kostnaden för överprövningen och dess konsekvenser uppgick till drygt sex miljoner kronor. Och det för en upphandling vars värde beräknas till 40 miljoner kronor.
Öronmärk resurser
Jovic och Löwstedt Lundell är övertygade om att ökade resurser, öronmärkta för domstolarnas handläggning av upphandlingsmål, ”skulle kunna minska samhällets kostnader med flera miljarder.”
– Vi anser också att domstolsprövningen bör effektiviseras, genom regler som begränsar möjligheten att klaga under upphandlingens alla skeden samt maximala tidsfrister för handläggningen, skriver de.
De pekar på att det senare är verklighet i mer än hälften av EU:s medlemsländer där ingen prövningsinstans har handläggningstider på mer än 60 dagar.
– De bör vara en förebild för Sverige, avslutar debattörerna.