Per Schlingman inledde dag två

Om man kan förändra ett hundraårigt konservativt parti så kan man förändra allting! Det var utgångspunkten i föredragshållaren och författaren Per Schlingmanns tal på dag två på eFörvaltningsdagarna och Publikom.
I förhandstexten stod det att digitalisering och den teknologiska utvecklingen förändrar världen och påverkar allt och alla. Det utlovades en bild av digitaliseringen och hur det påverkar kommunikation och ledarskap.
Parallellt med digital transformation sker en jakt på det som är unikt, menade Schlingmann. Allt digitalt kan kopieras och mångfaldigas. Då börjar vi nedvärdera det. Jakten på det unika är en konsekvens av digitalisering: det mänskliga, kulturer, platsen. Kultur avgör ofta hur en kommun uppfattas. Ta vara på det som är unikt, manade han.

Platsen allt viktigare
Han menar att platsen aldrig varit så viktigt som nu. Det som gör kommuner attraktiva är kulturen, inte hur snabbt de hanterar ärenden. Nya platser för samverkan som caféer och det som kallas co work tillkommer med rekordfart. Platser för kreativitet, samarbete, innovation.
En annan brutal konsekvens av digitaliseringen och globaliseringen är att vårt kommunikationslandskap förändras. Förr var det enkelt att utöva makt. Sedan kom masskommunikationen, en kunde kommunicera med många. Men det krävdes en hel nation att skapa tv. I dag kan många prata med många. Kanaler ersätts av ständiga konversationer. Den traditionella berättelsen blir viktigare, berättelsen en ram.

Allt personifieras
Kommuner, ledningar och företag personifieras. Människor som är något större än sin roll. Vill man få till förändring måste man trycka på det positiva, sätta in det i sitt sammanhang. Att vara förändringsledare är att vara regissör. Sätta berättelsen och regissera den. Människor måste känna att de själva kan bli framgångsrika i sitt sammanhang. Därför blev folkhemmet en sådan framgång, den inkluderade.  Det handlar om förbättring och utveckling, inte dramatisera. Förmågan att inspirera och entusiasmera blir allt viktigare.
Avslutningsvis blev Per Schlingmann konkret. Två typer av kompetenser kommer att behövas. Dels förstå teknologin, men också att förstå människor. Hur kan vi skapa en demokratisk dialog via teknologi? När det gäller organisationen handlar det om att vara adaptiv och unik. Vi behöver ett beslutsfattande som är både datadrivet och erfarenhetsbaserat, men också intuitivt.