Problem när myndigheter tar betalt

Myndigheternas så kallade avgiftsfinansiering ska ge kostnadstäckning – men inte vinst. Fast i många fall tar myndigheterna för mycket betalt, visar granskning som Riksrevisionen har gjort.

– Avgiftsfinansieringen har varit ett återkommande problem där många myndigheter har svårt att redovisa korrekt, säger Sven-Olof Junker, tillförordnad avdelningschef på Riksrevisionen, till Tidningen Näringslivet (TN).

OFFENTLIGA AFFÄRER har tagit del av Riksrevisionens utredning (RiR 2025:9) som har rubriken Avgiftsbelagda tjänster – risk för ineffektivitet när myndigheter bestämmer och disponerar avgifterna.

I sin sammanfattning konstaterar Riksrevisionen att de offentligrättsliga avgiftsbelagda tjänsterna innefattar myndighetsutövning och utgör statliga monopol. Myndigheten slår också fast att det utgör ett undantag från två viktiga budgetprinciper när myndigheter har offentligrättslig avgiftsbelagd verksamhet där de både bestämmer avgiftens storlek och disponerar intäkterna.

Risk för ineffektivitet

”Undantagen innebär en risk för ineffektivitet, i meningen att de tjänster som avgifterna avser inte har det innehåll eller den kvalitet som bäst motsvarar behoven, och/eller att de inte produceras med den produktivitet eller effektivitet som vore möjlig.”

Riksrevisionen konstaterar: ”Trots denna risk för ineffektivitet har undantagen inte medfört några särskilda åtgärder i regeringens styrning eller myndigheternas arbete.”

Bland de myndigheter som tar in de största intäkterna från avgifter – och som själva bestämmer hur höga avgifterna ska vara – finns bland andra Trafikverket, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Lantmäteriet och Livsmedelsverket. ”Totalt sett genererar de avgifter som de tar ut miljardbelopp i intäkter till staten” skriver Tidningen Näringslivet.

Läs hela artikeln här.