"Ett samtal över en bricklunch borde vara okej"
Vi behöver kommunala tjänstemän som vågar och vill möta näringslivet, skriver Västsvenska Handelskammarens vd Johan Trouvé.
I två av tre kommuner försämrades företagsklimatet förra året. Den slutsatsen drog Svenskt Näringsliv i våras i sin årliga ranking av Sveriges kommuner. Något entydigt svar på varför finns inte, men den försämrade dialogen mellan företag och kommunledning som både företagare och politiker vittnar om har del i förklaringen. Hur näringslivet uppfattar dialogen med kommunen har betydelse.
I Västsverige har vi vid upprepade tillfällen de senaste månaderna kunnat läsa och höra om företagare som ena dagen beviljats tillstånd att ha uteservering av kommunen för att nästa dag se kommunens gatukontor påbörja ett omfattande arbete på eller i direkt anslutning till den plats där serveringen var planerad.
Det här är typexempel på hur det kan se ut när dialogen och kommunikationen mellan företagare och kommun brister. För de drabbade företagarna kostar det tid och pengar, inte minst i form av uteblivna inkomster. I det korta perspektivet betalar kommunen med sitt anseende.
I ett längre perspektiv kan konsekvenserna bli att företagare väljer att etablera sin verksamhet i en annan kommun där dialogen och företagsklimatet är bättre. Exemplet visar också hur företagare kan drabbas när kommunens interna kommunikation inte fungerar, när ena förvaltningen inte vet vad den andra gör.
Goda exempel
För att komma tillrätta med den bristande dialogen och haltande kommunikationen krävs en rad åtgärder där både näringsliv och kommun måste dra sitt strå till stacken. Alldeles uppenbart måste kommunerna lägga mer resurser på kommunikation och information.
När Handelskammaren tog kontakt med kommuner som gått mot strömmen och förbättrat sitt företagsklimat så var en ökad satsning på kommunikation och information en återkommande förklaring. Lösningarna varierade, en förbättrad hemsida, mer målgruppsanpassade nyhetsbrev är exempel på åtgärder som kommunerna hänvisade till. Den gemensamma nämnaren var att kommunerna hittat vägar att nå ut till företagarna med information som berör dem.
Fler personliga möten mellan näringslivs- och kommunrepresentanter är en annan pusselbit som måste på plats. Att skapa och underhålla sådana nätverk är en av Handelskammarens insatser i de västsvenska kommuner som vi sedan hösten 2011 samarbetar med i syfte att hjälpa dem att förbättra sitt företagsklimat.
Genom att mötas river man murar och bygger förtroenden som underlättar framtida kontakter mellan parterna. Det gör de facto skillnad att ha ett ansikte på den man kommunicerar med.
De rädda
Samtidigt möter jag allt oftare rädsla och försiktighet hos kommunala tjänstemän, inte minst i Göteborgs kommun. Det yttrar sig till exempel genom att man inte vågar träffa näringslivet ens över en bricklunch av oro för att bli anklagad för korruption eller slöseri med offentliga medel.
Bakgrunden är förstås alla de affärer som avslöjats. Det är bra att missförhållanden avslöjas men anställda inom kommunala bolag och förvaltningar får inte vara så rädda för att göra fel att de inte vågar fatta beslut eller väljer att avstå från att träffa personer som är relevanta för deras tjänsteutövning.
Handelskammaren skulle välkomna en översyn av reglerna för representation. Det skulle tydliggöra gränsen mellan det tillåtna och det otillåtna och minska rädslan för att göra fel. Vi behöver kommunala tjänstemän med beslutskraft och framtidstro och som vågar och vill möta näringslivet.
Johan Trouvé
Vd Västsvenska Handelskammaren