Så får vi fler idéburna offentliga partnerskap
Sverige behöver fler finansieringsmodeller för att lösa samhällsutmaningarna. Det hävdar Conny Allaskog, ordförande för Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH), i denna debattartikel.
Orsaken till dagens fåtal IOP:er är bristen på kunskap. Kommuner, regioner och även civilsamhället behöver mer vägledning i hur man kan arbeta med IOP för att öka utbudet av idéburna verksamheter. Fler Idéburna Offentliga Partnerskap (IOP) skulle stärka möjligheterna att hantera våra samhällsutmaningar.
I våra nordiska grannländer är andelen idéburna verksamheter betydligt större än i Sverige. På NSPH ser vi hur många goda tillfällen till samverkan mellan det offentliga och den idéburna sektorn går förlorade pga att kommuner och regioner ofta känner sig osäkra på hur upphandlingsregler ser ut. Även föreningar skulle kunna dra nytta av bättre information för att bli mer bekväma med att inleda samtal om IOP:er där de själva står för utförandet.
Löser samhällsutmaningar
Idéburna Offentliga Partnerskap tillkom 2010 för att öka utbudet av idéburna verksamheter i kommunal och/eller regional regi. IOP:er tecknas mellan en offentlig organisation – region och/eller kommun – och en idéburen organisation. Oftast handlar en IOP om en gemensam samhällsutmaning, till exempel att den psykiska ohälsan ökar bland barn och unga. Då kan en organisation som arbetar med psykisk hälsa kring barn och unga träffa en överenskommelse med en kommun eller region där organisationen bidrar med utförandet och det offentliga bidrar med finansiering, kontakter och andra resurser.
Regeringens utredning Idéburen Välfärd som tillsattes 2018 ansåg att en IOP bland annat karaktäriseras av:
1. Partnerskapet är en samverkansform mellan en eller flera offentliga aktörer och en eller
flera idéburna aktörer i välfärden.
2. Det syftar till att uppnå ett gemensamt allmännyttigt mål.
3. Det bygger på ömsesidighet där såväl den offentliga som den idéburna aktören bidrar med resurser.
Det betyder således att IOP är ett partnerskap mellan föreningen och det offentliga som bygger på samverkan för att nå ett gemensamt, allmännyttigt mål.
Mer kunskap behövs
I dag är det alldeles för få IOP:er med tanke på att vi har stora samhällsutmaningar som inte går att lösa utan långsiktigt arbete med civilsamhällets inblandning och perspektiv. Idéburna organisationer är också väl kända för att ofta komma med nya idéer på det sociala området. IOP:er är därför en samverkansform som är lämpad för att lösa dessa utmaningar men det kräver att politiker och tjänstemän får mer information om hur en IOP fungerar och att en IOP till exempel inte omfattas av reglerna för offentlig upphandling.
NSPH har idag flera IOP:er med bland annat region Skåne där man är i framkant med Idéburna Offentliga Partnerskap. I Region Stockholm har man mer en tradition av traditionell upphandling och där är antalet IOP:er få. Just denna regionala skillnad i användandet är ytterligare ett problem när det gäller att öka användandet av IOP i Sverige.
Långsiktigt alternativ
För civilsamhället och föreningslivet är IOP ett långsiktigt alternativ som gör det lättare att planera. Det ger stabilitet i verksamheten och gör att man kan erbjuda goda arbetsvillkor till de anställda inom civilsamhället. Föreningarna kan lägga planer längre fram i tiden och det ökar också kvaliteten i verksamheten jämfört med om man enbart kan planera ett år i taget.
Sverige står inför stora utmaningar i välfärden och för att lösa våra samhällsutmaningar behöver vi se fler alternativa finansieringslösningar där IOP är en modell med hög kvalitet i utförandet. Men för det krävs en samordnad informationsinsats för främst politiker och tjänstemän i kommun och region.
Conny Allaskog, ordförande i NSPH