Så införs nationell upphandlingsplan
I juni i år beslutade regeringen om den nationella upphandlingsstrategin som ett led i arbetet med att utveckla de offentliga affärerna. Strategin fokuserar på hur upphandlande myndigheter och enheter kan arbeta för att utveckla sitt strategiska arbete med offentliga inköp.
Uppdraget att införa och följa upp regeringens nationella plan för offentlig upphandling ligger på stödmyndigheten.
– Vi kommer i myndighetens kommande rapport om utvecklingen på upphandlingsområdet fokusera kring den första delen som handlar om offentlig upphandling som strategiskt verktyg för en god affär, säger Inger Ek, generaldirektör på Upphandlingsmyndigheten, till OFFENTLIGA AFFÄRER.
Hon fortsätter.
– Vi kommer resonera kring vad ett strategiskt verktyg är, och vi kommer även att ge exempel på en del organisationer och visa hur en de har börjat arbeta med detta. Det kommer att finnas en grundplattform att utgå från. Myndigheten har också ett uppdrag att följa upp hur det går med inköpen i det offentliga. Första gången vi gör det blir under 2017.
– Just nu gör vi en nollmätning, en undersökning av nuläget för målen, som kommer att redovisas i vår rapport. Det framgår av vår instruktion att vi ska göra en sådan årligen och nu blir första gången. Nollmätningen kommer ge vilken status är de upphandlande myndigheterna befinner sig inom de sju inriktningsmålen.
Dessa är:
- Offentlig upphandling som strategiskt verktyg för en god affär.
2. Effektiva offentliga inköp.
3. En mångfald av leverantörer och en väl fungerande konkurrens.
4. En rättssäker offentlig upphandling.
5. En offentlig upphandling som främjar innovationer och alternativa lösningar.
6. En miljömässigt ansvarsfull offentlig upphandling.
7. Offentlig upphandling som bidrar till ett socialt hållbart samhälle.
Kan man genom att utläsa vilka frågeställningar som är vanligast i stödmyndighetens help desk sluta sig till statusen i Upphandlingsvärlden?
– Ja, delvis. Fast det är inte riktigt säkert att det är samma målgrupp som ska hantera den nationella upphandlingsstrategin som vänder sig till hjälptelefonen med frågor. En sak som återkommer från både leverantörer och myndigheten är frågor om direktupphandling. Vad som gäller i fråga om tilldelningsbeslut, sekretess, o.s.v. En annan fråga – oftast från leverantörer – handlar om konkurrensbegränsande kravställande. Man upplever att myndigheten ställer kraven så att en viss leverantör får fördel. Det handlar alltså om likabehandlings- och transparensprinciperna.
– En annan frågeställning hos de som hör av sig handlar ramavtal och de regler som gäller, vilka varianter som ska användas, tolkningsfrågor, med mera. Andra frågor gäller hållbarhetskriterier och allmän information om offentlig upphandling, var man hittar affären. Det är både högt och lågt, säger Inger Ek.
Hur prioriterad är ”den goda affären” (affärsmässigheten) och en god hushållning med skattemedel i strategin?
– Utvecklingen har varit och är så att man använder upphandling mer strategiskt, det blir ett sätt att göra den goda affären. Regeringens ambition är också, att man ska lyfta upphandling så att det blir ett sätt att utveckla verksamheten. Det är det som den nationella upphandlingsstrategin är till för. Vilka vägval man ska göra för att göra den goda affären totalt sett. Flera av inriktningsmålen fokuserar på det. Det handlar om god inköpskompetens, medvetenhet, livscykelperspektiv, kostnadsaspekter, hushållning. Allt tillsammans ger den goda affären.
I januari presenteras regeringens nya upphandlingsstrategi i sin helhet. Under Upphandlingsdagarna 2017 tar du del av strategin och kan ställa dina frågor direkt till Inger Ek, Generaldirektör vid Upphandlingsmyndigheten.
Bo Höglander