Särskilda regler för välfärdstjänster? Tre experter ger oss sina synpunkter
På Upphandlingsdagarna 2015 kommer Stefan Holm, Näringspolitisk expert på Almega, Catharina Piper, Advokat på Advokatfirman Lindahl och Mathias Sylwan, Upphandlingsjurist och tidigare Förbundsjurist på Sveriges Kommuner och Landsting, att mötas. De ska ge synpunkter på och diskutera huruvida det behövs särskilda regler för upphandling av välfärdstjänster.
Offentliga Affärer har tagit tempen på välfärdsdebatten inför Upphandlingsdagarna 2015. Tre experter fick samma frågor, men ger här olika svar. Det lär bli en spännande diskussion!
Anser du att vi ska ha särskilda upphandlingsregler för välfärdstjänster?
– Upphandlingsreglerna bör vara mer anpassade för brukarnas behov och kan därför vara mer flexibla än idag av dessa kvalificerade tjänster, till exempel genom att det ska finnas ett val mellan olika förfarande och valfrihetssystem. Det saknas också tydligt lagstöd för att rangordning vid ramavtal inte måste tillämpas vid upphandling av dessa kvalificerade tjänster. Annars tycker jag att det är bra att behålla nuvarande system som grund och det behövs inte ett strängare system än idag utan systemet behöver vara så transparent och likabehandlande som möjligt, säger Catharina Piper.
– Ja, enligt EUs nya direktiv ska medlemsstaterna ha mer flexibla regler för upphandling av vård, omsorg och andra välfärdstjänster. Direktivet kallar det ”det enklare systemet”. Det är viktigt att komma ihåg att välfärdstjänsterna inte konsumeras av myndigheterna utan av omsorgstagare, patienter och andra mottagare av välfärdstjänster, välfärdstjänster som dessutom är skattefinansierade i Sverige. Upphandlingsreglerna bör därför vara mer anpassade för brukarnas behov. Det bör till exempel vara möjligt för en kommun att beakta mervärden i ett anbud även om kommunen inte explicit frågat efter just dessa mervärden. Kommunen ska inte heller behöva förkasta det bästa anbudet bara därför att det är behäftat med en formell brist. Jag menar att nya LOU-direktivet ger Sverige möjligheten att reformera sin lagstiftning så detta blir möjligt, anser Mathias Sylwan.
– Nej, upphandlingsreglerna ska vara desamma oavsett vilken verksamhet som ska upphandlas. Myndigheter som vill köpa tjänster av olika typer av utförare ska få göra detta utan att begränsas. Alla utförare ska ha rätt att delta i upphandlingar, enligt Stefan Holm.
Motivera ditt svar
– Det är viktigt att myndigheter som vill köpa tjänster av olika typer av utförare ska få göra detta utan att begränsas. Alla duktiga utförare ska ha rätt att delta i upphandlingar. Så länge utövarna följer gällande lagar och regler samt kvalitetskrav så ska det inte spela någon roll vem som äger verksamheten, tycker Catharina.
– En mångfald av leverantörer som vill vinna offentliga sektorns kontrakt är bra. Det utvecklar både företagen och välfärden. Diskriminering av vissa utförare, enbart därför att de verkar i en särskild sektor, är fel väg. Dessutom är det svårt att göra skillnad på företag och företag. Vad definieras som välfärdstjänster? Teknisk förvaltning? Förskoleverksamhet? Byggentreprenad? frågar sig Stefan.
Vad har du i övrigt att säga om detta?
– Det viktigaste är att få en god kvalitet. Vidare tror jag att det är av vikt för många brukare att få en möjlighet att välja utövare som ska utföra tjänsterna. Vem som äger verksamheten är nog av mindre vikt för brukare – huvudsaken är kvaliteten. Ur ett upphandlingsperspektiv är det av vikt att relevanta krav ställs och att det också följs upp samt att innovativa idéer tas tillvara. Idag finns väldigt många bra rapporter som berör hur man kan ställa bra krav vid upphandling av välfärdstjänster, säger Catharina Piper.
– Vidare har det gjorts bra upphandlingar inom området där myndigheter har varit innovativa i någon form, till exempel finns det upphandlingar där den upphandlande myndigheten har kunnat ge bonus året efter till verksamheter som legat över genomsnittet för brukarundersökningar. Många goda exempel har gjort att fler och fler upphandlande myndigheter har kunnat upphandla välfärdstjänster till bra kvalitet till såväl upphandlande myndigheter som i slutändan är till brukares fördel och som öppnar upp för många duktiga utförare att delta vid upphandlingar, fortsätter Catharina.
– Enligt LOU upphandlas välfärdstjänsterna som vilka B-tjänster som helst. Tillämpliga bestämmelser finns i 15 kapitlet LOU. Det är ett kapitel som lånar många av sina paragrafer från de strängare direktivstyrda kapitlen i LOU. Det är fullt möjligt att ändra på dessa regler. Tyvärr är Genomförandeutredningens betänkande i detta avseende en besvikelse. Man konstaterar visserligen att det går att anta mer flexibla och tillåtande regler för upphandling av välfärdstjänster men vill ändå behålla de nuvarande. Jag hoppas att regeringen går på en annan linje, säger Mathias Sylwan.
– Jag tror att de viktiga utmaningarna inte handlar om vem som utför våra tjänster, utan att kvaliteten är tillräckligt god. Hur ställs relevanta krav, hur följs de upp, hur tas innovativa idéer om hand? Hur säkerställs valfriheten? Detta borde diskussionen handla om, istället för att reglera om vad som står på utförarens ytterdörr, menar Stefan Holm.
Hur går regeringen vidare?
I övrigt kommer Upphandlingsdagarna att på flera sätt och i olika forum ta upp välfärdsdebatten. Hur tänker den nya regeringen kring den fortsatta hanteringen av vinster i välfärden, med tanke på lagrådets underkännande av propositionen i riksdagen? På annan plats i denna tidning hyllar civilminister Ardalan Shekarabi mångfald i välfärden, och samarbete mellan privata och offentliga aktörer. Hur går regeringen vidare på den punkten?
Alltmer av vård och omsorg är idag upphandlade tjänster. Hur påverkas brukarna samt huvudmän som kommuner och landsting av den nya regeringens politik på området? Upphandlingsstödet ska samlas till en egen myndighet, enligt nya besked och kanske kommer även en nationell upphandlingsstrategi under mandatperioden. Hur kommer den att påverka upphandlare av välfärdstjänster och medborgarnas utbud av tjänster?
Frågorna är många och spännande. Förhoppningsvis får några av dem svar under Upphandlingsdagarna den 28-29 januari.