Stärkt skydd för visselblåsare

Snart införs lagstiftning som stärker skyddet för visselblåsare. Allt fler arbetsgivare väljer nu att använda externa, digitala verktyg för anonym dialog med arbetstagare som slår larm. Genom att skapa en trovärdig kanal kan företag undvika att övertramp begås och att information når utanför organisationen.
Vid årsskiftet träder nya regler som kan ge arbetstagare rätt att slå larm externt om det inte gett resultat att göra det internt. Och i en lagrådsremiss föreslås nu att meddelarfriheten från och med april ska gälla även anställda i offentligt finansierade företag.
Visselblåsartjänster, initialt telefonbaserade hotlines, blev populära i USA efter korruptionsskandalerna kring millennieskiftet. Verktygen används av företag och myndigheter för att upptäcka exempelvis korruption, miljöbrott, brott mot konkurrensregler och för uppföljning av etiska riktlinjer.
De kommande lagändringarna ökar behovet av att fånga upp oegentligheter tidigt.
– Genom att se till att det finns en genomtänkt process för hantering av larm och anonym dialog med visselblåsare kan arbetsgivare undvika att information sprids utanför organisationen, säger Karin Henriksson, etikkonsult och grundare av visselblåsartjänsten WhistleB.
Enligt en färsk rapport framtagen av WhistleB och Ernst & Young får WhistleB:s användare in en rapport per 500-1000 medarbetare och år. En av tre rapporter leder till dialog mellan visselblåsare och arbetsgivare.
Undersökningen visar också att den garanterade anonymiteten ökar rapporteringsbenägenheten och att företag med visselblåsarverktyg lider hälften så stora bedrägerirelaterade förluster jämfört med andra företag.
WhistleB är ett krypterat app- och webbaserat verktyg som funnits på marknaden sedan 2013. Företaget har idag kunder med verksamheter i omkring 100 länder. Tjänsten används bl. a. av industriföretag, advokatbyråer, vårdföretag, myndigheter och investerare.