Statsbudgeten nära balans
Statsbudgeten har kraftigt förbättrats jämfört med 2009. Det beror på att den starka återhämtningen i svensk ekonomi lett till högre skatteinkomster, samtidigt som utgiftsökningen varit måttfull.
Statens betalningar resulterade i ett underskott på knappt 1 miljard kronor 2010 [1]. Statsbudgeten är därmed i princip i balans. Det är en kraftig förbättring jämfört med 2009. Det beror på att den starka återhämtningen i svensk ekonomi lett till högre skatteinkomster, samtidigt som utgiftsökningen varit måttfull. Dessutom bestod mer än hälften av underskottet 2009 av vidareutlåning till Riksbanken för att stärka valutareserven.
Jämfört med 2009 förbättrades budgetsaldot med hela 175 miljarder kronor. Av detta förklaras drygt hälften av vidareutlåning till Riksbanken under 2009. Resterande del kan direkt kopplas till den snabba återhämtningen i konjunkturen, vilket tydligt illustrerar statsfinansernas konjunkturkänslighet.
Räntorna på statsskulden blev 23 miljarder kronor, vilket var 8 miljarder kronor lägre än 2009. Det beror främst på lägre räntebetalningar i utländsk valuta, då marknadsräntorna varit lägre och äldre lån med hög kupong förfallit.
Riksgäldens senaste prognos för 2010 var ett underskott på 5 miljarder kronor. Skillnaden mot prognos beror huvudsakligen på större skatteinkomster och en extra utdelning från Svensk Exportkredit AB.
Statsskulden var 1 151 miljarder kronor i slutet av 2010. Det motsvarar 35 procent av BNP [2]. Riksgäldens prognos för statsskulden var 1 155 miljarder kronor.
Mindre underskott än beräknat i december
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 97,7 miljarder kronor i december. Underskottet blev därmed 4,7 miljarder kronor mindre än vår senaste prognos. Det förklaras till största del av större skatteinkomster och en extra utdelning från Svensk Exportkredit AB.
Räntebetalningarna på statsskulden blev 13,2 miljarder kronor vilket var 1,7 miljarder kronor högre än prognos. Det beror på högre valutakursförluster.
Källa: Riksgälden
[1] Utfallet är preliminärt och kan komma att revideras i samband med Riksgäldens årsbokslut. För definitivt årsutfall hänvisas till Riksgäldens årsredovisning 2010.
[2] Statsskulden i procent av BNP är en prognos som kommer att revideras när utfallet för BNP publiceras av SCB.
Tabell över nettolånebehovet och statsskulden