Svenskar sämst på att amortera
De svenska bolånetagarna betalar minst av alla jämförbara länders låntagare i amorteringar och ränta (den så kallade skuldbetalningskvoten). Det visar en OECD-sammanställning.
– Att hushåll amorterar är viktigt, menar Magnus Karlsson, Finansinspektionens makroanalys-chef, som OFFENTLIGA AFFÄRER intervjuat via mejl.
Svenska bolånetagare betalar i genomsnitt 7,6 procent av sin disponibla inkomst i amortering och ränta, det vill säga cirka hälften av genomsnittet inom både OECD och EU. Närmast Sverige kommer Schweiz med en genomsnittlig skuldbetalningskvot på 9,4 procent följt av Sydkorea med 10 procent.
Finansinspektionen följer utvecklingen noggrant. Tillsynsmyndigheten konstaterar att på senare år har låga räntor, i kombination med strukturproblem på bostadsmarknaden, bidragit till att bostadspriser och hushållens skulder fortsatt att öka snabbare än hushållens inkomster. En utveckling som accelererat under Coronapandemin.
Ligger stilla
Utslaget på en tioårsperiod har man, på det stora hela, inte kunnat se någon ökning av hur mycket som de svenska bolånetagarna betalar i amortering och ränta. Dock har andelen som går till räntor minskat, samtidigt som amorteringarna successivt gått upp. Detta som en effekt av regleringar. Det uppger Magnus Karlsson, Finansinspektionens makroanalys-chef, till Dagens Arena, som rapporterat om OECD-sammanställningen.
OFFENTLIGA AFFÄRER ställde frågor till Magnus Karlsson via e-post och fick nedanstående svar.
Vilken roll spelar skuldbetalningskvoten för den ekonomiska stabiliteten på nationell nivå?
– Både skuldbetalningskvotens nivå, sammansättning och hur det påverkar dess variation kan ha betydelse för den ekonomiska stabiliteten. En hög skuldbetalningskvot innebär att låntagare har mindre pengar över till konsumtion och annat sparande. Det påverkar ekonomisk aktivitet direkt och avsaknad av annat sparande gör hushållssektorns konsumtion mer känslig för störningar, som högre arbetslöshet eller högre räntor.
– En låg skuldbetalningskvot kan å andra sidan också skapa problem. Är kvoten låg för att hushåll amorterar i låg utsträckning kommer de samlade lånen att växa snabbare och hushåll bli känsligare för räntehöjningar. Risken att skuldbetalningskvot snabbt stiger i framtiden blir högre. Vid nuvarande låga räntor kan små höjningar av räntan få stora effekter för de samlade ränteutgifterna och få stort genomslag på konsumtion. Är lån relativt tillgångar dessutom höga får förändringar i till exempel bostadspriser större genomslag på hushållens förmögenhet vilket också påverkar konsumtionen.
– Det är även viktigt att se till hur fördelningen av skuldbetalningar, inkomster, tillgångar och konsumtion ser ut i ekonomin. Är skuldbetalningar höga hos delar av befolkningen vars konsumtion är känslig för förändringar i inkomster eller ränteutgifter, får det större genomslag än om skuldbetalningar är höga hos hushåll med stor förmögenhet som är mindre känsliga för sådana förändringar. Ur ett konsumentskydds-perspektiv är det också viktigt att enskilda hushåll inte har för höga skuldbetalningar då det riskerar att skapa problem för dem.
Hur ser Finansinspektionen på amorteringskravet på lång sikt? Är det viktigt att ha kvar kravet ur ett ekonomiskt hållbarhetsperspektiv?
– Att hushåll amorterar är viktigt. Kraven är strukturella åtgärder. De motverkar och förebygger att skulderna snabbt växer på ett sådant sätt att de kan skapa problem för ekonomin. Till exempel situationer där förväntningar om högre bostadspriser och låga räntor driver på skulder, bostadspriser och konsumtion så att de samverkar och växer snabbt. Blir utvecklingen sedan en annan än det förväntade kan det få stora konsekvenser.
– Även om kraven gör att skuldbetalningskvoten blir något högre på kort sikt, så minskar sannolikheten att den snabbt blir väldigt hög och på så sätt skapar problem för ekonomin. Kraven är också utformade med flexibilitet som tillåter att amorteringar tillfälligt blir lägre när ett enskilt hushåll eller ekonomin som helhet upplever problem och kan på sätt sänka skuldbetalningskvoten för många hushåll i sådana situationer.
”De senaste åren har låga räntor, i kombination med strukturproblem på bostadsmarknaden, bidragit till att bostadspriser och hushållens skulder har fortsatt att öka snabbare än hushållens inkomster. En utveckling som accelererat under coronapandemin.” Detta står att läsa på er webbplats. Vilka slutsatser drar myndigheten av detta?
– Att det fortsatt är viktigt att ha åtgärder på plats som förebygger att hushållens skulder skapar problem för ekonomin.
– Strukturproblemen på bostadsmarknaden ligger utanför vårt uppdrag. Men om det byggs mer bostäder och existerande bestånd utnyttjas bättre behöver inte hushåll på samma sätt ta stora lån för att lösa sin boendesituation. Då kan fördelningen av lån och skuldbetalningar förbättras.
Har Finansinspektionen någon uppfattning i frågan om hyresregleringar och deras inverkan på bostadsmarknaden? Den tidigare professorn Lars Jonung vill t.ex. se en total avreglering av hyresregleringarna, vilket vi rapporterat om i vår artikel ”Vill se total avreglering av hyror”.
– Givet hur bostadsmarknaden påverkar hushållens skulder är det viktigt att den fungerar väl. Åtgärder som bidrar till att det finns ett tillräckligt utbud av bostäder och att beståndet utnyttjas effektivt behövs. Avvägningen som görs mellan olika åtgärder som uppnår detta är i hög grad fördelningspolitisk och inget som vi har en uppfattning om.
– Det är viktigt att se till bostadsmarknaden som helhet och hur olika beståndsdelar samverkar med varandra, avslutar Magnus Karlsson, Finansinspektionen.