Trafikverket underskattar kostnader
Trafikverket underskattar systematiskt kostnaderna för ny infrastruktur, visar en granskning från Riksrevisionen.
– Problemet har varit känt i decennier, dels från internationella studier, dels mer begränsade svenska studier, säger Lars Hultkrantz, professor emeritus, Handelshögskolan Örebro universitet.
Han tycker att det är anmärkningsvärt att inget gjorts förrän helt nyligen för att komma åt problemet, eftersom det handlar om relativt enkla åtgärder och att det handlar om stora belopp. Se hela intervjun nedan.
Lars Hultkrantz, Örebro universitet.
Ökningar på nära 40 procent
Riksrevisionen konstaterar att för de 142 investeringsobjekten i den senaste revideringen av nationell plan var den genomsnittliga kostnadsökningen 39 procent på fyra år, totalt 58 miljarder kronor! Men trots de gigantiska kostnadsökningarna omprövar regeringen sällan sina investeringsbeslut. Varken regeringen eller Trafikverket informerar om hur mycket kostnaderna förändras, visar Riksrevisionens granskning.
– Regeringen prioriterar därmed utifrån tidiga kostnadsunderlag som innehåller stor osäkerhet och underskattade kostnader. Om regeringen oftare omprövade sina investeringsbeslut när den fick ny information skulle statens satsningar på infrastruktur sannolikt bli mer samhällsekonomiskt effektiva, säger riksrevisor Helena Lindberg (bilden).
Helena Lindberg, riksrevisor.
30 miljarder per år
Staten satsar årligen över 30 miljarder kronor av skattebetalarnas pengar på olika infrastrukturprojekt. I flera stora infrastrukturprojekt har kostnaderna blivit betydligt högre än vad planeringen visat från början. Riksrevisionen har därför granskat Trafikverkets kostnadskalkyler.
– Det är framför allt under planeringsfasen som systematiska kostnadsökningar uppstår. Under projektets byggfas finner vi inga systematiska kostnadsavvikelser, säger Magnus Landergren, projektledare för granskningen.
OFFENTLIGA AFFÄRER tog kontakt med Lars Hultkrantz, professor emeritus, Handelshögskolan Örebro universitet, för att ställa frågor.
Kom Riksrevisionens kritik som en överraskning för dig?
– Problemet har varit känt i decennier, dels från internationella studier, dels mer begränsade svenska studier. Eftersom det handlar om mycket stora belopp, tiotals miljarder, är det anmärkningsvärt att enkla åtgärder, som att möjliggöra analys av kostnadsförändringar genom att samla kalkyler i olika projektstadier, inte gjorts förrän helt nyligen.
Har Trafikverket blivit en alltför stor aktör efter sammanslagningen av bl.a. Vägverket och Banverket?
– Passar på den frågan, som är så bred, men generellt är det lätt att tro att långsamheten i att åtgärda detta problem är ett resultat av den ensamställning för Trafikverket som är inbyggd och kanske oundviklig i planprocessen. Det är uppenbart att regeringens krav på uppföljning som kunde motverkat detta varit alltför svagt.
Hur kan man komma till rätta med problemen och få till en bättre hushållning med allmänna medel när det gäller infrastrukturprojekt?
– Riksrevisionen har flera goda förslag. En parameter som inte studerats här är tid till driftsättning. Den utgör en viktig aspekt när det gäller projektnyttan. I utvärderingen av de norska ops-projekten framhålls tidigare start som den viktigast effekten av ändrad driftsform.