Upphandlingar i välfärden ökar

Valfärdsföretag märker en ny rusch i antalet upphandlingar. Efter några knapp år har flera företag nu märkt en stor skillnad i antalet upphandlingar som annonseras.

Det rapporterar Svenskt Näringsliv i sitt nyhetsbrev. Volymerna sedan årsskiftet är större än på flera år, och nivåerna är uppe bland de bästa på mycket länge, menar Sara Wilhelmsson, anbudschef på Ambea. Det handlar specifikt om upphandlingar som rör äldreomsorg och vård för funktionsnedsatta, affärsområden där Ambea mäter volymerna.
– Vi ser en jätteökning i december och januari jämfört med tidigare månader och år, vilket naturligtvis är roligt. Äntligen är marknaden igång igen, säger Sara Wilhelmsson.
OFFENTLIGA AFFÄRER gjorde en kompletterande intervju med henne.
Du säger i artikeln i Svenskt Näringslivs nyhetsbrev att du ser en tydlig ökning i antalet upphandlingar inom välfärden. Är det ett trendbrott vi ser, efter en tidigare nedgång?
– Ja, den uppgång vi sett sedan slutet av 2015 är ett trendbrott efter en tydlig tidigare nedgång. Vi såg efter valet en mycket tydlig nedgång i mängden upphandlingar inom såväl äldreomsorg som funktionsnedsättning. Vår uppfattning är att det fanns en tydlig koppling mellan välfärdsdebatten och det minskande antalet upphandlingar. Kommunerna blev mycket försiktiga med att agera. Allteftersom debatten svalnat har vi märkt att marknaden kommit igång igen och att de volymer som legat ute sedan slutet av 2015 och nu första kvartalet 2016 är de största på ett antal år.
Du tar också upp frågan om pris och kvalitet. Är det vanligt att man upphandlar med lägsta pris som utvärderingsgrund?
– Vi har tidigare år sett en ökning av kvalitetsupphandlingar. Dock ser vi att under den stora uppgången på marknaden de senaste månaderna att det framför allt är upphandlingar på lägsta pris eller ekonomiskt mest fördelaktiga som dominerat.
Vad anser du om kvalitetsupphandling, d v s där priset är fast och leverantörerna får konkurrera om vilken kvalitet de kan leverera.
– Som aktör inom välfärdssektorn ser vi att vi har en viktig roll att vara med och lösa den pågående och kommande välfärdsutmaningen. Där ser vi ofta att upphandlingar som utvärderas utifrån principen om ekonomiskt mest fördelaktigt anbud ger störst utrymme att forma erbjudanden som ger kommunerna såväl kostnadskontroll som nytänkande och god omsorg gällande kvalitetsaspekter som arbetsmetoder och organisation.
– Att en upphandling har ett fast pris innebär inte att den med automatik fokuserar på kvalitet och kundnytta. Om leverantörer ges möjlighet att offerera pris utifrån erbjudna mervärden har kommunerna mycket stor möjlighet att välja leverantör utifrån god kvalitet i uppdraget och samtidigt få en effektiv användning av kommunens resurser.
Förvaltningschefer har ett starkt förtroende för de privata alternativen på marknaden. Vet du hur det står till bland politikerna i det avseendet?
– Jag tror att våra politiker, liksom våra förvaltningschefer, har stort förtroende för privata vårdgivare. Välfärdsdebatten har till stor del varit en ideologisk debatt som förts på nationell nivå. Om vi ser till alla våra kommunpolitiker så har de en god inblick i såväl kommunens som de privata aktörernas verksamheter och där tror jag förtroendet för de privata alternativen är högt. Däremot tror jag att det funnits en oro för opinionen som lett till den försiktighet vi sett efter valet.
Vad skulle du vilja säga till de kommuner som inte infört LOV?
– För oss är brukarens rätt till självbestämmande självklar. LOV är ett utmärkt sätt för kommunerna att ge sina medborgare inflytande samtidigt som kommunen kan göra en kravspecifikation som säkerställer den kvalitetsnivå man kräver av sina leverantörer. Vi står också inför en stor utmaning inom vård och omsorg då behovet att boendeplatser markant kommer att öka under kommande år. Införandet av LOV skapar möjligheter för privata aktörer att kunna satsa och investera i nybyggnationer för att möta framtida behov.