Utredning om kontanter framlagd

Finansmarknadsminister Niklas Wykman mottog den 19 december 2024 en utredning med förslag som syftar till att utöka möjligheten att betala kontant för vissa varor och tjänster.
– En välkommen kursändring, men vi hade hellre sett en generell lagstiftning likt i Danmark och Norge, säger Björn Eriksson, Kontantupprorets ordförande, som OFFENTLIGA AFFÄRER intervjuat.

Han menar att utredningens förslag utgör ett viktigt steg i rätt riktning – men det är inte tillräckligt för att säkra kontanterna som betalmedel.

Björn Eriksson. Arkivbild.

Det var vid en pressträff som den senaste utredningen om kontanterna i Sverige lades fram. Utredaren, Dennis Dioukarev, föreslår en ny lagstiftning som ger konsumenter rätt att använda kontanter vid köp av livsmedel och apoteksvaror. Syftet sägs vara att säkra kontanterna som betalmedel.

Kontantupproret, som länge arbetat för en lagstiftning om rätten att använda kontanter, ser positivt på lagförslaget som ändå innebär att politikerna tar ett ansvar för att kontantsystemet ska finnas kvar.

Fokus på tre områden

OFFENTLIGA AFFÄRER tog kontakt med Kontantupprorets Björn Eriksson för kommentarer.

Han är positiv till att det nu kommer en lagstiftning men ser tre områden där han och Kontantupproret kommer att behöva driva frågan vidare.

Det första handlar om den alltför inskränkta tolkningen av begreppet ”livsnödvändiga varor” som organisationen ser det; apoteksvaror och livsmedel.

– Det kommer att bli diskussion om detta, menar Björn Eriksson som hellre sett att de danska och norska lösningarna, där medborgaren ges en generell rätt att betala kontant.

Den andra är frågan handlar om tillsyn och sanktioner.
– Nu blir det som med röd gubbe, det är förbjudet att gå mot rött men inget händer om man gör det.

Björn Eriksson uttrycker tveksamhet gentemot lagar som förbjuder saker men där inget händer om förbudet överträds.
– Det måste finnas ordentliga sanktioner, annars blir förbud hängande i luften.

Ungefär samma sak sa Björn Eriksson i ett pressmeddelande som gick ut samma dag som utredningen lades fram. Där förklarar han att det krävs både tillsyn som fungerar och sanktioner som biter – ingen rödljuslag med andra ord – samt att offentliga aktörer föregår med gott exempel och låter människor betala med kontanter.

Det offentliga har ett ansvar

Just detta med de offentliga aktörernas ansvar är den tredje frågeställningen som han tar upp i intervjun med OFFENTLIGA AFFÄRER.

– Där det offentliga är aktören ska du kunna betala kontant, staten måste föregå med gott exempel, menar Björn Eriksson och exemplifierar med statliga museer och kommunala badhus.

I pressutskicket lägger han till:
– Under många år har det i Sverige varit en märklig idealisering av det digitala. För kontanterna har det lett till att vi idag nästan slagit sönder ett fungerande betalsystem. Det förslag som nu lagts fram är en välkommen kursändring, men vi hade hellre sett en generell lagstiftning likt i Danmark och Norge, säger Björn Eriksson.  

Dialogen fortsätter

Kontantupproret fortsätter dialogen med partiföreträdare från alla riksdagspartier och man säger sig känna ett stort stöd i folkdjupet. Man skriver: ”Nu blir det upp till partierna att visa var de står. Det faller även ett särskilt ansvar på regeringen att se till att lagstiftningen får verklig effekt för kontanterna i vårt samhälle.”

Kontantupproret kommer fortsätta driva opinion i frågan. Bland annat blir det ett seminarium i riksdagen den 21 januari 2025.