Vänskapskorruption breder ut sig

Vänskapskorruption – nepotism, favorisering, tjänster och gentjänster – har blivit ett samlingsnamn för intressekonflikter, ovidkommande hänsyn och annat maktmissbruk. Motsatsen är integritet.

Det framhåller Claes Sandgren, seniorprofessor, Stockholm centre for commercial law,  Stockholms universitet.

Claes Sandgren. Arkivbild.

Han påpekar att vänskapskorruption grundar sig i lovvärda företeelser: nätverk, kontakter, långvariga relationer, cirkulation, samförstånd, samverkan, delegering, lojalitet, effektivitet, tillit.

På självaste antikorruptionsdagen den 9 december skriver han på DN Debatt om vikten av att bekämpa myglet i våra förvaltningar. Särskilt skrämmande är det att kommunalt anställda värvas av kriminella nätverk och att personer som står de kriminella nära anställs i kommunerna.

Långvarig relation en risk

Professorn pekar på att långvariga relationer kan utgöra en risk. Sådana förekommer inom vård och omsorg och riskerar att sudda ut gränsen mellan de professionella och de privata relationerna. Långvariga relationer präglar också offentligt upphandlade uppdrag, påpekar Sandgren. ”Det kan snedvrida den offentliga direkt­upphandlingen så att ett företag som haft ett uppdrag får ett nytt uppdrag, utan att ett annat företag tillfrågas.”

För att råda bot på problemen bör det formas en förvaltningskultur som värnar integriteten, menar professorn. Öppenhet ska råda utåt, inåt, uppåt och nedåt, tillägger han och avslutar: ”De anställda bör rapportera förseelser till tillsynsorgan och medier. Den nya visselblåsarlagen ska inte ses som en angiverilag utan utnyttjas för anmälningar. Väl belagda misstankar bör polisanmälas.”