Vårdcentraler behandlas olika

En ny granskning visar att landstingsdriven primärvård gick med underskott i 19 av 21 landsting år 2016.
I några fall är underskotten små, framhåller Håkan Tenelius, näringspolitisk chef, och Karin Liljeblad, näringspolitisk expert, båda på Vårdföretagarna. Men i åtta landsting och regioner (Gotland, Jämtland Härjedalen, Kalmar, Norrbotten, Skåne, Västernorrland, Västerbotten och Örebro) är underskotten mellan fyra och 10,5 procent.
I förhållande till budget är problemen störst i Jämtland/Härjedalen, skriver de båda i Dagens Samhälle 2018-02-05.
Fortsätter gå med underskott
”Många landstingsdrivna vårdcentraler fortsätter att gå med underskott, vilket gör att mer pengar måste skjutas till. Det innebär att privata och landstingsdrivna vårdcentraler i praktiken inte verkar under samma villkor – något som riskerar att gå ut över patienterna”, menar representanterna för Vårdföretagarna.
Så här kan det inte fortsätta, tycker Tenelius och Liljeblad och pekar på tre förändringar där regeringen bör skärpa lagen om valfrihetssystem (LOV). Syftet skulle vara att säkra lika behandling av privat och offentligt driven verksamhet.
De har följande förslag:
1) Indexera vårdvalsersättningen. En uppräkning av ersättningen varje år är den enskilt viktigaste åtgärden. Detta för att alla vårdcentraler ska kunna driva en långsiktigt hållbar verksamhet.
2) Dialog med vårdgivarna om uppdrag och ersättning. När primärvården fungerar så hänger uppdrag och ersättning ihop. Underskott visar på obalans. Landstingen måste därför på allvar föra diskussioner med vårdgivarna om uppdrag och ersättning, hävdar debattörerna.
3) Efterhandsreglera ersättningen till privata vårdgivare. De stora underskotten snedvrider villkoren i vårdvalet, menar Vårdföretagarnas representanter. ”För att leva upp till kraven på lika villkor, oavsett regi, bör landstingen i efterhand reglera ersättningen till de privata vårdcentralerna när den egna verksamheten går med förlust”.