Svenska företag missar FN-affärer

Svenska företag går miste om stora möjligheter när det gäller att säkra affärer i världsorganisationens upphandlingar. Men det vill regeringen ändra på.
Det slår Dagens Industri fast den 30 november 2015. FN är en jätte med en årlig budget på cirka 40 miljarder dollar, skriver näringslivstidningen och jämför med BNP i länder som Serbien, Litauen eller Panama.
Nylingen lade regeringen fast en svensk exportstrategi, där man vill att fler svenska företag ska vara med och vinna upphandlingar av varor och tjänster hos de stora internationella organisationerna. På sin webbplats räknar regeringskansliet upp instanser som FN, internationella finansiella institutioner och EU.
2014 köpte exempelvis FN-systemet varor och tjänster för över 150 miljarder svenska kronor. Men den delen som fakturerades från Sverige (svenska varor och tjänster, men också utländska varor) var endast 0,16 procent, enligt regeringen.
Mikael Damberg, närings- och innovationsminister, säger i ett uttalande att Sverige har en outnyttjad potential, inte minst gäller det svenska små- och medelstora företag som har bra lösningar i fält inom energi, säkerhet, hälsa och sanitet till fredsbevarande operationer, flyktingläger, kriser och katastrofer. Regeringen föreslår även att ett långsiktigt arbete inleds för att påverka och förändra FN-systemets upphandlingskrav så att långsiktighet och hållbarhet i högre grad vägs in i besluten. Konkurrensverket i Sverige är sedan något år medlem i FN:s program för hållbar offentlig upphandling.